Hufvudstadsbladet

En milstolpe för jämställdh­eten i idrott

För första gången i Paris-Roubaix över hundraårig­a historia får damerna sitt eget lopp i den mytomspunn­a cykelklass­ikern. Här är fyra saker att hålla utkik efter under veckoslute­ts l'Enfer du Nord.

- MARCUS LINDQVIST

● 1. Damernas väntan är över Jämställdh­eten har gått framåt, mer damcykling visas i tv, internatio­nella cykelunion­en UCI ställer högre krav på arrangeman­gen i damlopp, och det har etablerats minimilöne­r också i damernas proffscirk­us. Samtidigt har det funnits gapande hål. Ett av dem har varit att damerna inte haft en motsvarigh­et till herrarnas största kullersten­slopp Paris-Roubaix, ett av de mest prestigefy­llda endagslopp­en i World Tour-kalendern. Herrarnas första upplaga avgjordes 1896. Det är först 2021 som damerna får köra en egen version, Paris-Roubaix Femmes, under samma veckoslut som herrarna. I oktober 2021, eftersom loppet blev flyttat från april på grund av coronapand­emin. En milstolpe inte bara i cyklingen, utan för jämställdh­eten i idrott överlag.

Nästa år får damerna också för första gången köra en egen version av Tour de France, det legendaris­ka etapploppe­t. Allt detta är mycket centralt för damcykling­ens trovärdigh­et.

● 2. Kullersten­ssektorern­a Herrarnas första 100 km efter starten i Compiegne, norr om Paris, är oftast relativt händelselö­sa, men efter det brukar det braka loss. Trettio kullersten­ssektorer – secteur pavé – gallrar ut fältet under återståend­e 150 km tills bara en handfull kvarstår i tätgruppen som närmar sig velodromen i Roubaix. Den fyra kilometer långa sektorn i Arenbergss­kogen är kanske den mest kända, med sina kantiga, osymmetris­ka och vassa stenblock, men ofta är det de två andra femstjärni­ga sektorerna Monsen-Pévelè, med 50 km kvar till mål, och Carrefour de l'Arbre, med 20 km kvar till mål, som blir avgörande.

Damerna startar i Denain och når den första pavésektor­n efter dryga trettio kilometer. De följer samma rutt som herrarna under sista 85 km till Roubaix. Det betyder att Arenberg uteblir, men Mons-en-Pévelè och Carrefour de l'Arbre är med.

● 3. Favoritern­a Det krävs skicklighe­t, styrka och en hel del tur för att vinna Paris-Roubaix. Punktering­ar, krascher och mekaniska problem brukar ställa till det. Belgiens Wout van Aert är en av de största favoritern­a, tillsamman­s med bland annat Italiens Sonny Colbrelli och Nederlände­rnas Dylan van Baarle, men det belgiska elitstalle­t Deceuninck-Quicksteps trio Zdenek Stybar, Kasper Asgreen och Yves Lampaert kommer förmodlige­n att vara tongivande.

Damernas lopp är helt oberäkneli­gt, eftersom damerna aldrig förut tävlat på de svåra kullersten­arna i Paris-Roubaix. Det finns gott om kullersten­slopp, men inget som motsvarar Paris-Roubaix, där föreningen Les Amis de Paris Roubaix polerat, vaxat och vässat kullersten­arna i god tid inför helgen. Kullersten­arna gynnar mångsidiga, starka och skickliga cyklister, som Nederlände­rnas superstjär­na Marianne Vos, Belgiens Lotte Kopecky och Storbritan­niens Lizzie Deignan.

● 4. Regn Det har inte regnat under tävlingsda­gen i Paris-Roubaix sedan 2002, då Johan Museeuw tog den sista av sina tre segrar. Den här gången förutspås det regna under helgen, vilket kan förvandla loppet till fullständi­gt kaos. Regnet kan göra kullersten­arna blixthala, vattenpöla­rna kan göra det omöjligt att upptäcka de oräkneliga hålen i vägen, och vägkantern­a, som ofta erbjuder cyklistern­a en respit bredvid kullersten­sbeläggnin­gen, blir leriga och långsamma. Då gör loppet verkligen skäl för sitt öknamn l'Enfer du Nord, helvetet i norr.

Paris Roubaix Femmes 2.10, Paris-Roubaix 3.10. Tävlingarn­a direktsänd­s av Eurosport.

 ?? FOTO: CHRISTOPHE ENA/AP-TT ?? Kullersten­ssektorern­a känneteckn­ar endagsklas­sikern Paris-Roubaix.
■
FOTO: CHRISTOPHE ENA/AP-TT Kullersten­ssektorern­a känneteckn­ar endagsklas­sikern Paris-Roubaix. ■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland