Kyrkslätts bibliotek belönas med Finlandiapriset
När Kyrkslätts huvudbibliotek nyligen förnyades valde arkitekterna att låta nybygget svälja det tidigare biblioteket. Innanför fasaden av koppar har det gamla biblioteket smält ihop med det nya. Nu belönas byggnaden med Finlandiapriset i arkitektur.
Havet och skärgårdsmiljön är det genomgående temat för renoveringen av huvudbiblioteket Fyyri i Kyrkslätt. Som ett hjärta i huset ligger det förra biblioteket, som har renoverats och putsats upp. Runt det hjärtat har nya salar vuxit fram.
– Vill man veta var det gamla går över i det nya kan man titta efter de här pelarna, säger biblioteksdirektören Jaana Heimo och lägger en hand på ljus betong. Betongen är ett av de huvudsakliga materialen i nybygget.
Heimo har arbetat på biblioteket sedan mitten av 1980-talet. Också då var huset nytt. Första gången stod biblioteket klart 1982, uppfört enligt ritningar av arkitekten Ola Hansson.
– Vi hade ett bibliotek på 1700 kvadratmeter och nu fick vi ett på 4 700 kvadratmeter, säger Heimo, och förevisar trappan som leder från bottenplan till andra våningen.
Det är lästrappan – en bred trappa som förbinder det gamla med det nya.
– Här kan man sitta och läsa eller bara vila, säger Heimo.
Samma eftermiddag som biblioteket utropas som prisvinnare har tredjeklassarna Liam Pomoell, Oliver Sved, Theo Kortelainen och Lukas Olin parkerat i lästrappan.
– Jag går hit ganska ofta, vi brukar låna böcker, men man kan också spela biljard och pingis här säger Liam Pomoell.
I dag varvar de ner efter skolan genom att spela på telefonen, men inte hela kvällen för snart är det fotbollsträning och boxning på schemat.
En våning upp sitter gymnasietvåan Elvira Soljala ensam på musik- och medieavdelningen.
– Jag har provvecka och kom hit för att läsa. Jag gillar det här huset helt otroligt mycket. Det får mig att tänka på Ode i Helsingfors, det är ljuvligt att vi har bibliotek i samma anda.
Biblioteket Heimo ansvarar för har fått en interiör med material som betong, koppar, mässing och ek. Bokhyllorna har fått mer plats än förr, men samtidigt har olika funktioner integrerats. Kommunens ungdomsarbetare kommer till exempel in klockan 15 för att finnas i den del av biblioteket som kallas Unkan. Här kan man spela biljard eller bordtennis, prata med en vuxen eller bara vara.
– Under renoveringen har man funderat mycket på akustiken, och vi har satsat på olika tysta zoner, men det här är definitivt inget viskningarnas bibliotek, säger Heimo.
På bottenplan har arkitekten ritat in en invånarpark för barn och föräldrar. Intill barnavdelningen kan barn åka rutschkana, spela på dator eller leka i babyparkeringen där konstnären Linda Bondestam har målat ett vänligt havsmotiv på väggen. Låneautomaten är inbyggd i en fyr.
Den som söker lugnet och läsron kan ändå få den. För det finns en tyst läsesal på andra våningen.
– Den har varit särskilt populär bland abiturienter, säger Heimo.
På vuxenavdelningen är det högt i tak och gott om plats mellan hyllorna.
– Jag är glad precis varje dag på jobbet. Det är så vackert och harmoniskt här, säger Sanna Pääkkö, och sveper med hela armen mot bokhyllorna i salen på vuxenavdelningen.
Under sina snart tio år på biblioteket i Kyrkslätt har hon hunnit arbeta i biblioteksbussen och på barnavdelningen innan hon ställde sig bland vuxenböckerna.
Ett klart höstljus flödar in i den höga salen.
– Det är så fint här att Kyrkslättsbor tar hit sina gäster bara för att förevisa biblioteket. Fönsterväggen är helt otrolig, den gör så att inomhus och utomhus flyter in i varandra. Jag kan följa vad som händer ute och ser vad det är för tid på dygnet när jag går ut härifrån, säger hon.
Under renoveringen har man funderat mycket på akustiken, och vi har satsat på olika tysta zoner, men det här är definitivt inget viskningarnas bibliotek. Jaana Heimo, biblioteksdirektör