Suomela ska rädda De Grönas januarival
Kommunalvalet blev en besvikelse för De Gröna och nu satsar partiet stort på valet av beslutsfattare till de nya välfärdsområdena i januari. Det är en orsak till att just Iiris Suomela kommer att vikariera som partiordförande.
Kommunalvalet blev en besvikelse för De Gröna och nu satsar partiet stort på valet av beslutsfattare till de nya välfärdsområdena i januari. Att just Iiris Suomela blev vikarie för partiordföranden har motiverats med det. Men en annan orsak var att Atte Harjanne inte ville åta sig uppgiften.
I november blir De Grönas ordförande Maria Ohisalo mammaledig och i fredags valde partistyrelsen riksdagsledamot Iiris Suomela från Tammerfors till Ohisalos vikarie. Valet gjordes bland de tre vice ordförandena – vid sidan av Suomela alltså Atte Harjanne från Helsingfors och Hanna Holopainen från Villmanstrand. Alla tre är första periodens riksdagsledamöter. Harjanne fick mest röster i valet av vice ordförande. Men enligt uppgift var han ovillig att ta det ansvar som ordförandevikariatet innebär.
I offentligheten har det hetat att Suomela var lämpligare eftersom hon ställer upp i valet av beslutsfattare till de nya välfärdsområdena. I Helsingfors ordnas inget val eftersom staden fortsätter ansvara för vården.
Till sin politiska profil påminner Iiris Suomela mer om Maria Ohisalo än Atte Harjanne gör. En förklaring till att kommunalvalet inte gick bra för De Gröna har varit att partiet har varit mer vänsterprofilerat än tidigare. I De Grönas ungdom hade en del av de aktiva ett förflutet i Liberala folkpartiet och den traditionen har synts som en företagarvänlighet och en ekonomisk politik som har skiljt sig från vänsterpartiernas. Atte Harjanne har ansetts företräda den linjen.
Suomela, 27, är en aktiv samhällsdebattör. Hon har anslutit sig till De Gröna för att klimatförändringen oroade, men också för att hon vill värna om välfärdsstaten. Suomela var en av två som startade kampanjen för en samtyckeslag, som kräver samtycke inför sexuellt umgänge.
Medborgarinitiativet kom till riksdagens behandling 2019 men eftersom strafflagen i sin helhet ska förnyas väntar riksdagen med sin behandling. Det var meningen att lagförslaget skulle överlämnas våren 2021, nu väntas det komma till riksdagen i höst.
Suomela är en orädd debattör och aktiv på sociala medier. Hon tar sin plats i det offentliga rummet utan problem, och påminner på det sättet om tidigare partiordförande Ville Niinistö, som i dag är Europaparlamentariker.
Vem som ska vikariera Maria Ohisalo som inrikesminister är ännu oklart, beslutet fattas om en vecka, 11.10. Det verkar uppenbart att De Gröna vill dela upp vikariaten och alltså välja någon annan till minister än Suomela. I fredags efter partistyrelsemötet sa Suomela att hon står till förfogande även som minister om partiet ändå stannar för att inte dela upp posterna.
En orsak till att man hellre väljer två olika personer är än en gång valet i januari. De Gröna vill att Suomela ska kunna ägna sig helhjärtat åt välfärdsområdesvalet.
Spekulationerna kring ministerkandidaterna florerar. Det talas om ministerrotation, som kunde betyda att miljöminister Krista Mikkonen skulle bli ny inrikesminister och någon ur riksdagsgruppen i stället skulle ta emot miljöministerposten. Inrikesministertaburetten är krävande och Maria Ohisalo har varit en återkommande måltavla för oppositionens kritik när det gäller flyktingpolitiken, den interna säkerheten och polisens anslag.
Det finns många miljöpolitiker i De Grönas riksdagsgrupp, men frågan är ändå hur klokt det är med ett byte på miljöministerposten i en regering med en så här ambitiös klimatpolitik, där en del beslut fortfarande saknas.
Då det gäller regeringens interna arbete är en öppen fråga även vem som ska företräda De Gröna i den så kalllade kvintetten, med regeringspartiernas ordförande. De tar de svåraste besluten och kvintetten är väsentlig för regeringens funktionsduglighet. Medlemmarna måste vara ministrar, så om Iiris Suomela inte blir minister kommer hon inte på fråga.
Man brukar uppfatta det som problematiskt om en partiordförande för ett regeringsparti inte själv sitter med i regeringen. Det bäddar för dubbla budskap och linjer. Å andra sidan är De Gröna föregångare när det gäller att decentralisera beslutsfattandet, och det handlar om en period på ungefär ett halvt år. Många systerpartier har två ordförande.
Den sittande riksdagen slår troligen rekord när det gäller riksdagsbebisar och troligen slår också regeringen rekord. Riksdagsledamöterna har sedan våren 2019 redan fått kring 20 barn. Iiris Suomela hör till dem, hon blev mamma för ett knappt år sedan.