Snabbare hjälp för jobbsökande men även varningssystem
En ny lag som ska ersätta den omstridda aktiveringsmodellen har getts till riksdagen. – Grundtanken är att vi litar på att folk vet hurdana jobb de ska söka, säger arbetsminister Tuula Haatainen.
Bland de första sakerna den nuvarande regeringen gjorde var att slopa den omdebatterade aktiveringsmodellen, som automatiskt skar ner arbetslöshetspenningen för den som inte sökte jobb eller deltog i sysselsättningstjänster.
Regeringens motivering var att automatiken inte passar på alla områden där tjänster kanske inte finns, och att servicen för de arbetssökande inte når upp till den nivå som andra nordiska länder har.
– Nu sker den första kontakten med en som blivit arbetslös i regel inom två veckor, men efter det dröjer det tre månader innan någon hör av sig igen. Tre månader är en lång tid för en som funderar på vad man nu borde göra för att hitta nya möjligheter, säger arbetsminister Tuula Haatainen (SDP).
Regeringen lovar ett påslag på 70 miljoner årligen för att anställa 1 200 personer till arbets- och näringsbyråerna. Nästa år ska de pengarna styras från återhämtningsfonden, men de följande åren ska de finnas i budgetramen.
Men den arbetsmängd som går till intervjuer med arbetssökande kommer också att öka avsevärt.
I det nya lagförslaget om jobbsökande ska den första kontakten med en arbetslös ske efter högst fem dagar från att man rapporterat sig som arbetssökande, och sedan ska det ordnas träffar med två veckors mellanrum i början av arbetssökandet.
Om arbetslösheten blir lång kommer nya perioder av intensivare träffar varje halvår.
Söka fyra jobb i månaden – med undantag
Hur resurserna påverkar kvaliteten återstår att se, men Haatainen anser att en tidigare tät kontakt redan i sig hjälper.
– Det innebär att man snabbare kan börja åtgärda de saker som eventuellt hindrar en från att få jobb, till exempel utbildningsbehov eller arbetsförmåga.
I modellen ska var och en få en individuell plan. Om det inte finns hinder som försvårar ens läge på arbetsmarknaden kan man börja söka jobb direkt. Man förväntas söka fyra jobb i månaden, eller ungefär ett i veckan, men den arbetssökande väljer själv vilka.
Mängden jobb som måste sökas kan också vara färre än fyra om utbudet på relevanta jobb är litet, eller om arbetsförmågan sätter stopp, tillägger hon.
Skillnaden till nuläget är att man väljer jobben själv. Det blir inte arbets- och näringscentralen som plockar jobb man förutsätts söka, och som man sedan straffas med karensdagar för ifall man inte sökt dem.
Det är bara om arbetslösheten blir långvarig och man inte uppfyller jobbsökningskraven som tjänstemännen träder in och ålägger en att söka jobb.
Varningssystem och karensdagar
Karenstiden har varit 90 dagar för dem som vägrar ta emot ett säkert jobb. Den föreslår man att förkortas till 45 dagar. Dessutom finns i det nya lagförslaget ett varningssystem som ska ersätta aktiveringsmodellen. Om man inte följer sin individuella plan kommer först en påminnelse om de skyldigheter man har för att lyfta dagpenning. Andra gången man fallerar kommer en karens på fem dagar utan dagpenning, tredje gången blir det tio dagar och fjärde gången faller dagpenningen bort tills vidare.
– Den modell vi inför utgår från att vi litar på att folk själva kan välja vilka jobb som är relevanta att söka för dem, säger Haatainen.
Förslaget är ett led i regeringen Marins sysselsättningsåtgärder. Regeringen har beräknat att den här modellen stegvis kan sysselsätta upp till 10 000 fler år 2025.
Regeringen bereder också ett förslag att flytta sysselsättningstjänsterna till kommunerna permanent. För tillfället pågår ett kommunexperiment, men nästa höst kan det komma ett lagförslag om att kommunerna tar över det helt och hållet.
– Idén är då att tjänsterna finns på samma ställe som utbildning, integration och näringstjänster, säger Haatainen.
Den modell vi inför utgår från att vi litar på att folk själva kan välja vilka jobb som är relevanta att söka för dem.
Tuula Haatainen
arbetsminister (SDP)