”Vi har inte längre råd att vara bekymmerslösa”
Ungas våld, klimat och invandrare som kommer för att jobba. Det var några brännheta ämnen när politikerna talade om vilken riktning Helsingfors tar sikte på i framtiden.
Efter närmare ett och ett halvt år med hybridmöten för Helsingfors stadsfullmäktige, var det ovant att se så gott som varje ordinarie ledamot sitta i stadshuset. Ett upprymt sorl fyllde salen innan sessionen inleddes.
Fullmäktiges ordförande Fatim Diarra (Gröna) hade bestämt att det från och med nu är fysisk närvaro som gäller. Dock uppmanades fortfarande besökarna i stadshuset bära munskydd, vilket också de flesta av ledamöterna gjorde.
På agendan den här onsdagskvällen var Helsingfors stads strategi för de kommande fyra åren. Bland annat ska Helsingfors vara attraktivt för nya stadsbor, både från Finland och från utlandet.
Borgmästaren Juhana Vartiainen (Saml) anser att arbetskraftsinvandringen måste främjas och unga vuxna ska lockas att studera och jobba i Helsingfors.
– Helsingfors har fram tills nu varit en förmögen stad där man i beslutsfattandet ofta utgått ifrån att ”nog har vi råd, tillväxten sköter om det, skatteintäkterna ökar”. Vi har inte längre råd med en likadan bekymmerslöshet. Vi måste noggrannare värna om vår ekonomi, sade han.
Han fick mothugg av fullmäktigeledamoten och den tidigare ordföranden för Sannfinländarna, Jussi Halla-aho. Han undrade om utvecklingen verkligen varit så bra som strategin påstår.
– Helsingfors borde inte med sin politik locka till sig invandrare som lever på den sociala tryggheten, utan en befolkning som arbetar. I strategin borde man betona att en befolkningsökning som grundar sig på social trygghet eller billig arbetskraft minskar, och inte ökar Helsingfors attraktionskraft, sade han.
Långa vårdköer
En av de konkreta platserna som nämns i strategin är den stora ön Vårdö. På ön byggs inget bostadsområde, utan området fredas för rekreation. Också Centralparken omnämns. Där ska inget nytt byggande tillåtas.
– I centrum för den här strategin står att staden kan växa bara på ett hållbart sätt som beaktar närmiljön. Inget byggande anvisas på Helsingfors mest värdefulla naturområden, sade Reetta Vanhanen, De Grönas gruppordförande i fullmäktige.
Helsingfors kommer att grunda minst fem nya naturskyddsområden per år. Senast i måndags föreslog stadsstyrelsen att göra Kronbergsdammen och Stansviksåsen på Degerö till ett skyddat område.
Ledamoten Titta Hiltunen (VF) var nöjd med tidigareläggandet av Helsingfors mål för att bli klimatneutralt till år 2030. Dit hör även målsättningen att ha noll koldioxidutsläpp 2040.
– Speciellt i egenskap av en hyfsat ung människa glädjer jag mig över de nya och mera ambitiösa klimat och miljömålen, sade Hiltunen, nyinvald som med sina 28 år hör till de yngsta i fullmäktige.
Socialdemokraternas gruppordförande Eveliina Heinäluoma lyfte återigen fram återhämtningen efter coronan.
– Det är en av de största frågorna under den här fullmäktigeperioden. Det har ansamlats en stor vårdskuld. Köerna till vårdcentralerna har varit långa i vissa stadsdelar redan innan coronan. Det råder en stor ojämlikhet beroende på var du bor i staden och vilken vårdcentral du använder.
Totalt består det återhämtningspaket som finns i strategin av 65 miljoner euro. De pengarna får användas 2022 och 2023.
Råare våld
Satsningen i strategin på att helsingforsarna ska kunna leva ett tryggt liv i alla bostadsområden fick tack från Samlingspartiets ledamot Dani Niskanen. Han lyfte också ett varningens finger.
– Det våld unga brukar har blivit råare. Vi har säkert alla läst om de chockerande fallen i medierna. Det har både blivit vanligare att bära eggvapen och att använda droger. Polisen och andra myndigheter har identifierat gängbildning i Helsingfors.
Han uppmanade Helsingfors att agera målmedvetet och förebyggande så att läget inte förvärras.
– Jag är speciellt orolig för ett scenario där den lilla andel av de unga som begår våldsbrott glider in i organiserad brottslighet, som i Sverige. Vi behöver agera både mjukt och hårt.
Han tycker att det är fint att Helsingfors inför terapigarantin 2022.
– Samhällets budskap till unga ska vara glasklart: Lagen ska följas och brott kan få allvarliga följder oavsett ålder eller bakgrund.
"Inte endast för svenskspråkiga"
Svenska frågor är också aktuella i strategin.
HBL skrev tidigare om att Nordiska skolan verkligen blir av. Skolan ska ha 500 elever och tidigare alternativ för placeringen av den har varit Ärtholmen, Hertonäs, Böle eller Botbyhöjden.
Ledamoten Marcus Rantala (SFP) berömde stadens satsning på tvåspråkighet.
– Tvåspråkigheten är en del av Helsingfors själ och varumärke, det är en konkurrensfördel och knyter oss till det övriga Norden och dess huvudstäder. Att vi nu grundar den nordiska skolan är ambitiöst och viktigt för framtiden. Det svenska ska synas och höras i Helsingfors. Det är inte en fråga endast för de svenskspråkiga utan för alla, sade han.
Enligt strategin ska staden gå in för att både utbilda sin personal i svenska, och att rekrytera svenskspråkiga mer målinriktat.
En svår fråga för Helsingfors har varit hur personalbristen inom småbarnspedagogiken ska lösas.
”Vi säkerställer att andelen kompetent personal ökar inom småbarnspedagogiken, och vi förbättrar arbetsvillkoren och vikariaten”, står det i strategin.
Under kvällen tyckte Jussi Hallaaho och Mika Ebeling (KD) att strategin borde beredas på nytt av tjänstemännen. En överväldigande majoritet i salen tyckte annorlunda. Rösterna föll bägge gånger 72–10 till fördel för strategin. De tio rösterna som ville bereda ärendet på nytt kom från Sannfinländarna och Kristdemokraterna.
Nästa vecka fortsätter behandlingen av strategin i fullmäktige. Då godkänns den sannolikt.