Sommarstugornas förlovade land

● I Finland började man bygga fritidshus i större utsträckning på 1800-talet då förmögna borgare lät uppföra villor utanför städerna. Villorna var ofta stora, utsirade och avsedda enbart för fritid och sommarlov.

● I början av 1900-talet fanns det bara drygt tusen sommarvillor i Finland, vid självständigheten 1917 omkring tretusen.

● Under de två följande årtiondena fyrdubblades villornas antal. Stadsborna som ville ha en tillflyktsort på landet blev fler, samtidigt som personbilarna blev allmännare och gjorde det lättare för folk att ta sig ut till stugan.

● Sommarstugorna som byggdes blev nu mer enkla och praktiska.

● Efter kriget blev stuglivet en folklig fritidssysselsättning. På 1950-talet byggdes närmare 5 000 stugor per år och sammanlagt fler än under de tidigare hundra åren totalt.

● År 1950 fanns det uppskattningsvis 40 000 stugor, år 1960 redan 88 000. När lördagen blev en ledig dag på 1960-talet kunde man tillbringa allt mer tid på stugan under veckosluten.

● Den våldsamma boomen för fritidshus fortsatte under 1960- och 1970-talen, och var som kraftigast på 1980-talet. År 1980 fanns det 251 700 fritidshus, år 1990 368 000.

● Därefter har byggandet av fritidshus minskat något. När det i början av 1990-talet årligen byggdes omkring 8 000 nya fritidshus har antalet under merparten av 2000-talet varit ungefär 4 000 per år och under de allra senaste åren nere på cirka 2 000.

● I slutet av år 2020 fanns drygt 508 000 sommarstugor i Finland. Över 782 000 finländare hör till ett hushåll som äger en sommarstuga.

● Kommunerna med flest sommarstugor (2020) är Kuopio, S:t Michel och Pargas.

● I 63 kommuner finns fler sommarstugor än bostäder bebodda året om.