Att främja psykisk hälsa viktigt med tanke på folkhälsan och regionernas livskraft

PSYKISK HÄLSA Att främja psykisk hälsa och en god vård av personer med mentala störningar är viktigt med tanke på folkhälsan och regionernas livskraft. Psykisk ohälsa kostar samhället cirka sex miljarder euro per år. I många fall fördröjs familjens tillgång till vård och problemen växer.

Coronapandemin har ökat det psykiska illamåendet och ytterligare ökat skulden för psykisk ohälsa som är svår att åtgärda. Förutom att psykisk ohälsa förorsakar kostnader för tjänster och sociala förmåner (direkta kostnader) minskar den även sysselsättningen och produktiviteten. Psykisk ohälsa ökar också värdelöshets-, skam- och skuldkänslor. Sakkunniga och beslutsfattare kräver i sin tur mera resurser (läkare, vårdare) för att sköta patienter med psykisk ohälsa. Borde man utveckla nya verksamhetssätt, eller är det så att endast en aktör ska ansvara för problemen?

Vad skulle hända om vi skulle sköta den psykiska hälsan lika ivrigt som sociala medier, våra husdjur och andra trevliga saker? De åtgärder som görs för att främja den psykiska hälsan och förebygga psykisk ohälsa är en lönsam investering. En förebyggande och rehabiliterande verksamhet kan rädda många barn och unga från utslagning. Psykvårdstjänsternas strukturer förenhetligas 2023 då välfärdsområde börjar ordna områdets social- och hälsovårdstjänster. I denna nya struktur kommer man förhoppningsvis att bättre kunna identifiera helheter och skapa en mångprofessionell helhet med många aktörer som gör förebyggande och främjande arbete.

På 2020-talet borde man verkligen börja satsa mera på psykvårdsarbetet. Nu skulle det vara dags att i allt högre grad erkänna och identifiera den tredje sektorn som gör ett bra psykvårdsarbete. Också evenemangsbranschen bidrar med mycket psykiskt välbefinnande utan att förglömma teater och musik. Idrottsföreningarnas prestationer känns i kroppen och sinnet.

Kunde Finland härnäst bli känt för välfungerande psykvårdstjänster? Varför kunde vi inte i samarbete med olika aktörer utarbeta en psykvårdsstrategi för varje landskap och med hjälp av den presentera nya verktyg som främjar välbefinnandet och även fokusera på att utveckla tjänsterna. En god hälsa är en viktig resurs även för ett välmående livskraftigt landskap.

Kommunerna har redan vidtagit en del bra åtgärder. Ska man som följande åtgärd starta ett pilotprojekt för att utveckla ny praxis; till exempel kontroll av den psykiska hälsan hos småbarnsföräldrar, ordna walk in-psykvårdsrådgivningar utan remiss (som placeras i köpcentra eller i närheten av annan service) samt en snabbare identifiering och anställning av personer med partiell arbetsförmåga?

De resurser som budgeteras för psykiskt välbefinnande ger bra avkastning. Välbefinnande består av flera saker och det är enklare att börja med förebyggande åtgärder som tryggar psykisk hälsa. Vi har väntat länge på att psykvårdstjänsterna skulle utvecklas. Hur många vet i hur stor grad psykisk ohälsa också förorsakar annan smärta utöver de egentliga symtomen. Hur känns skammen, stigmatiseringen och att sköta sina ärenden hos myndigheter då man inte har tillräckligt med ork. Hur prissätter man allt detta? Nu är det tid för förändring.