R-kioskkedjan testar personalfri kiosk
Kioskbranschen har befunnit sig i konstant förändring i flera år, säger R-kioskkedjans vd Teemu Rissanen. Nu testar kedjan ett nytt koncept – obemannade kiosker.
Sedan mataffärerna fick ha öppet dygnet runt har kioskerna tvingats återuppfinna sig själva för att hålla sina positioner. R-kioskkedjan bjöd på ett exempel på den sortens nytänk förra veckan, då kedjan öppnade en ny kiosk på campus i Vik.
Det nya är att Kiosken saknar såväl personal som kassa, och att alla inköp betalas i kedjans app.
– Vi har funderat noga på platsen. Det här var ett naturligt ställe att testa på, eftersom det rör sig många unga på området som är snabba att ta till sig nya tekniska lösningar, säger vd Teemu Rissanen när han visar upp stället.
Den nya kiosken är ett experiment, för att samla information om hur kunderna ställer sig till konceptet. Ägarbolaget Reitan har sedan tidigare testat obemannade kiosker på annat håll, bland annat i Sverige.
Det här kan vara framtiden på många ställen, tror Rissanen. Han ser ändå de personalfria kioskerna som ett komplement, inte som en ersättning för de bemannade kioskerna.
– Det kan vara en vettig lösning till exempel på platser där kundströmmarna annars inte räcker till. Jag tänker mig också att de skulle passa i stora byggnader, såsom kontorshus, där det rör sig mycket folk, säger Rissanen.
Fokus på mellanmål
Kiosken ligger precis vid ingången till en av högskolebyggnaderna. Teoretiskt kunde den vara öppen dygnet runt, men åtminstone till en början följer man campusets öppettider.
För att låsa upp porten till kiosken läser man av en qr-kod med RKioski Go-appen, där man också betalar sina inköp. Fokus för sortimentet ligger på mellanmål, kaffe och bakverk. I kiosken säljs dock varken spel, alkohol eller tobak.
– Vi är ju Finlands största kafékedja, påpekar Rissanen.
R-kioskkedjans affärsmodell bygger på en franchise-modell, med företagare som ansvarar för de enskilda kioskerna. Just den här kiosken drivs av Tayyab Ijaz, som också är köpman för en vanlig R-kiosk i Hagnäs.
– Man har en hel del att stå i även om det inte finns någon personal. Till exempel då det gäller övervakning eller påfyllning av hyllor, säger Ijaz.
Inköpen kontrolleras med hjälp av sensorer. Då man tar en vara ur hyllan läggs den automatiskt i den personliga köpkorgen, och dörrarna öppnas först då man betalat sina inköp i appen.
Bransch i förändring
R-kioskernas rötter finns i företaget Järnvägsbokhandlarna Ab, som grundades av bland annat Hufvudstadsbladet för att sälja tidningar på järnvägsstationer. Sedan dess har kioskernas karaktär förnyats i flera etapper.
Sedan Sanoma-koncernen sålde kioskerna till norska Reitangruppen 2012 har fokus skiftat mot smått och gott för människor på språng.
– Branschen har levt i förändring i flera år. Det är bara att se på hur utbudet vid järnvägsstationerna har förändrats de senaste fem eller tio åren. Det går inte längre att livnära sig på att sälja mjölk på söndagar, säger Rissanen.
Sedan 1980-talet har antalet Rkiosker sjunkit stadigt, om än förhållandevis långsamt, från en bit över 800 till drygt 480 i dag. De fristående kioskerna har samtidigt försvunnit nästan helt och hållet. Branschorganisationen Kioskförbundet lades ner redan för över tio år sedan.
– Den stora orsaken är ju att butikerna tillåts ha öppet längre än förr. Det tvingar kioskerna att hitta på nya intäktskällor.
Kioskköpmännen är tusenkonstnärer sedan länge. Under utbudsparaplyet ryms allt från spelkuponger, spelautomater, kaffe och mellanmål till pakettjänster, passavhämtning och fakturabetalning. Tjänsterna kommer och går – kioskerna hyr inte längre ut filmer och det kostar numera extra att ladda busskortet i kiosken.
Ingen intäktskälla är viktigare än den andra, utan det handlar om att ha ett brett urval av tjänster, menar Rissanen.
Några planer på att likt livsmedelskedjan Lidl slopa de omstridda spelautomaterna har R-kioskerna inte. De är ekonomiskt sett fortfarande för viktiga.
– Jag kommenterar inte konkurrenternas beslut, men var och en kan ju dra sina egna slutsatser om varför de gör som de gör. Vi vill se det så här: i våra kiosker kan vi hålla bra koll på att de som spelar faktiskt är myndiga, säger Rissanen och påpekar att Veikkaus genomfört egna förändringar, bland annat i form av krav på identifikation för att kunna spela.
Pandemin slog hårt
Ser man på de ekonomiska nyckeltalen verkar inte mattan helt ha dragits undan fötterna då butikernas öppettider släpptes fria 2015. Däremot har pandemin haft en klart negativ inverkan.
Omsättningen växte kontinuerligt fram till 2019, för att djupdyka under i fjol. Lönsamheten har dock varit sämre, med nedåtgående resultat sedan 2016. I fjol landade företaget på en fyra miljoners förlust med en omsättning på 240 miljoner.
Rissanen förklarar fjolårsresultatet dels med att bolaget gjort stora nedskrivningar av engångskaraktär, dels med att pandemin var svår.
– Siffrorna är naturliga med tanke på att många av kioskerna finns på till exempel flygplatser, där det inte rört sig särskilt mycket folk. Dessutom har vissa hyresvärdar varit motvilliga att gå företagarna till mötes och sänka hyrorna, säger Rissanen.