Krista Kiuru: Tillgången till vård måste förbättras
Med tre månader till valet till de nya välfärdsområdena drar ministrarna ut på turné – med blåslampa.
– Nu är situationen så pass allvarlig att vi verkligen kommer att vakta på dem som fått finansiering och kontrollera att tillgången till vård förbättras, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Med drygt tre månader till Finlands första välfärdsområdesval har de ansvariga ministrarna inlett sin turné runt Finland för att möta förtroendevalda och tjänstemän inom de branscher som berörs av reformen. Det första mötet ordnades i Helsingfors på tisdagsmorgonen.
Grundsyftet med reformen är att både tillgången till vård och vårdens kvalitet ska bli mer jämlik. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att finländarna ska få vård inom 7 dagar även då det handlar om icke-brådskande besvär. Hon betonar också att vårdgarantin gäller såväl fysiska som psykiska besvär.
Hon får medhåll av sin ministerkollega, försvarsminister Antti Kaikkonen (C).
– Vi vet att en del kommuner i dag uppfyller vårdgarantin, men alltför många kommuner klarar inte detta och i den frågan måste det bli en ändring, säger han.
Kiuru tror ändå på att flera av de strukturella och innehållsmässiga förändringarna som vårdreformen medför kommer att leda till förbättringar.
– Antalet aktörer sjunker märkbart då flera tiotals minskar till 21 och det kommer garanterat att synas i effektiviteten. Men det är skäl att nämna att enbart strukturella reformer inte räcker.
Helsingfors stannar utanför
Helsingfors är den enda kommunen på fastlandet som inte ingår i ett av de 21 nya välfärdsområdena. Staden kommer fortsättningsvis att bära ansvaret för sin egen socialoch hälsovård samt sina räddningstjänster.
Men trots det kommer förändringar att vara aktuella även för huvudstadens del, säger biträdande borgmästare Daniel Sazonov (Saml). Den största ändringen gäller finansieringen, eftersom Helsingfors efter reformen får statlig finansiering på samma grunder som välfärdsområdena.
För en månad sedan bildades en ny sektion inom Helsingfors stadsstyrelse som ska ansvara för genomförandet av vårdreformen och för att informationsutbytet mellan förtroendevalda och beredning fungerar.
– Det är ingen hemlighet att Helsingfors inte varit den största framåtsträvaren i denna reform. Nu då vi gått över till genomförandestadiet upplever jag att vi är starkt förbundna till att genomföra reformen väl och bygga upp den speciallösning reformen innebär för oss, säger Sazonov.
Eftersom Helsingfors inte ingår i ett välfärdsområde ordnas inte heller något val där då övriga Finland går till det första välfärdsområdesvalet. Dock kommer förhandsröstning att ordnas i staden för dem som är skrivna på en annan ort och därmed har rösträtt i valet.
I övriga kommuner på fastlandet ordnas valet den 23 januari. Det återstår att se hur ivriga finländarna är att rösta i ytterligare ett nationellt val. Ska man tro experters prognoser och enkätundersökningar kommer valdeltagandet att bli lågt.
Kaikkonen betonar att det är viktigt att varje röstberättigad går till valurnan.
– De här frågorna är väldigt centrala i folks vardag. Det är inte strunt samma vem som beslutar om dem. För första gången har finländarna nu möjlighet att själva utse dessa beslutsfattare.
Utveckling i rätt riktning
Enligt Kiuru har redan en betydande förändring beträffande vårdgarantin skett under de senaste två åren. 2019 lyckades 43 procent av kommunerna uppfylla vårdgarantin. I dag är motsvarande siffra 64 procent.
– Då regeringsperioden började sade många till mig att det inte är möjligt att se till att finländare får vård inom en vecka. Siffrorna visar att det inte är en omöjlighet.
Kan siffrorna eventuellt förklaras med att färre finländare sökt vård för icke-brådskande besvär under coronaepidemin?
– Ja och nej. Det stämmer garanterat att vården har knappat in på behovet under epidemin då folk inte i samma mån sökt sig till vård. Samtidigt har vi haft många perioder under epidemin då läget inte varit kritiskt ur epidemistyrningens synvinkel, säger Kiuru.
– Det ser ut som att den mest anmärkningsvärda orsaken till att det blivit lättare att få vård är att regionerna är förbundna till att förkorta vårdköerna.
Kiuru betonar också att alla regioner inte har samma utgångspunkt, vilket syns i längden på vårdköerna i dag.
– Inom Östra Finlands regionförvaltningsverks område uppfyller omkring 70 procent av kommunerna vårdgarantin, men i de västra delarna av landet är situationen annan.
Räcker pengarna?
En fråga som väckt oro ute i kommunerna är finansieringen. Under åren 2021–2022 har totalt 262 miljoner euro reserverats för det förberedande arbetet innan vårdreformen träder i kraft.
Kiuru säger att det förekommer skillnader i de olika regionernas förändringsbehov före reformen. En nämnare har ändå alla de kommande välfärdsområdena gemensam.
– Inget område har varit riktigt nöjt över hur mycket pengar de får. De som fått mer önskar mer och de som fått mindre önskar mer, säger Kiuru.
Kaikkonen lovar att regeringen kommer att följa upp situationen.
– Vi förbereder oss såväl mentalt som fysiskt på att ytterligare finansiering kan behövas, då i form av en tilläggsbudget nästa år.
Utöver den finansieringen kan välfärdsområden ansöka om finansiering för att genomföra direkta vårdrelaterade förändringar. I fjol gick totalt 70 miljoner euro till reformer för att förbättra vården, i år har 141 miljoner euro reserverats för ändamålet.
– Vi har två krav. För att få finansiering för innehållet i reformen måste vårdgarantin beaktas och de psykosociala tjänsterna förbättras, säger Kiuru.
– Nu är situationen så pass allvarlig att vi verkligen kommer att vakta på dem som fått finansiering och kontrollera att tillgången till vård förbättras.