Så här skyddar du dig i vardagen
Om du är rädd att ditt bankkort stjäls ska du med darrig hand skriva "PIN 3983" på kortet – alltså inte din riktiga kod. Om en tjuv kommer över kortet kommer hen att prova varianter av siffrorna tills automaten slukar kortet.
Om din plånbok stjäls är det bra att ha en bild på innehållet så du kommer ihåg vem du ska kontakta. Spärra alla kort. Om någon ringer och säger att plånboken är hittad, ge inte din adress utan till exempel adressen till ditt jobb. Personen som kontaktar dig kan vara en bedragare som lyckas beställa produkter om hen får din adress.
Om du får ett misstänkt mejl med bilaga från en känd avsändare, öppna inte bilagan. Skicka ett sms till avsändaren "Tack för ditt mejl, jag återkommer senare i dag". Om mejlet inte var från avsändaren kommer hen att reagera och fråga vad du snackar om. Om mejlet är äkta, kommer avsändaren att uppskatta att du hör av dig.
Om du får ett mejl där en utpressare påstår sig ha sett dig porrsurfa ska du ta det lugnt. Det är högst sannolikt en bluff. Börja
med att klistra in texten i mejlet i en sökmotor. Om någon annan har fått samma mejl kan du vara lugn. Ifall det mot förmodan inte ger träffar kan du kontakta ett datasäkerhetsföretag, men betala aldrig pengar.
Programmera inte in din hemadress i bilens navigator. Om din bil stjäls vill du inte att tjuven ska veta var du bor. Programmera in en annan adress nära hemmet, till exempel din närbutik, i stället. Oroar du dig för att Facebook
och Google lyssnar på dig hela tiden? Du kan fundera på något annat i stället. Det här har utretts många gånger. Bolagen dementerar det och tekniska undersökningar av datatrafiken från mobiler visar inte tecken på att den här typen av information lämnar telefonen. Att du ofta noterar reklam för något du pratat om beror sannolikt på att du just pratat om det, eller att du är i samma nätverk som någon som sökt på det.