Giga – ett modeord för stora fabriker
Samma vecka som Finnforel presenterar sina planer för en gigafabrik i Varkaus meddelar den första byggaren på det så kallade Gigavasa-området att bolaget lämnar batteribranschen. Vad har fiskar och tomma Vasatomter gemensamt?
Vasas stadsdirektör Tomas Häyry fick en stor och tråkig överraskning när Johnson Matthey i torsdags meddelade att de ger upp batteriverksamheten. Det brittiska bolaget har de längst hunna planerna på att förverkliga Vasas vision om att bli ett centrum för batteriindustrin.
Det så kallade Gigavasa-området öster om Vasa flygplats består av 320 hektar som lämpar sig för kemisk industri. Johnson Matthey har reserverat 50 hektar.
– Området börjar vara ganska färdigt, vi har tagit bort ytmaterial och krossat stenar. Nästa år kan man börja bygga där, säger Häyry.
Norska Freyr har planer på en battericellsfabrik på 90 hektar på området. Enligt Häyry är efterfrågan på de övriga tomterna stor. Under 2022 räknar han med att kunna offentliggöra nya avtal.
Beträffande Johnson Mattheys besked kan han just nu bara se tiden an.
– I första hand väntar vi och ser hur det går med Johnson Mattheys försäljning av batterienheten, säger Häyry.
Den internationella konkurrensen om batteritillverkningen är hård. Vasa satsar på att marknadsföra sitt gigaområde med tillgång på grön el, korta transportsträckor och mycket god kompetens.
Varför giga, Tomas Häyry?
– Det handlar om stora, jättestora batterifabriker. De kallas gigafabriker inom branschen.
Tillämpas på fiskar
Den observanta HBL-läsaren har läst om en helt annan gigafabrik den här veckan. Affärsmannen Pekka Viljakainen berättade i tisdags om planerna på att investera över 20 miljoner i Finnforels odlingsanläggning i Varkaus. Om allt går vägen ska liknande fabriker byggas i Japan, Qatar, England och Ryssland.
Språkvården kan upplysa oss om att giga är en förled eller ett prefix som används som förstärkning. Det betyder ”miljard” och kommer från grekiskan där det betyder ”jätte”.
I Varkaus finns inga batterier och investeringen handlar om tiotals snarare än tusen miljoner.
Pekka Viljanen förklarade sin vokabulär genom att hänvisa till Teslas gigafabriker.
– Teslas Gigafactories är exempel på fabriker där hela tillverkningskedjan finns under ett tak, och produktionen i hög grad är robotiserad och automatiserad, sade Viljakainen till HBL.
Med den logiken kan en gigafabrik vara nästan vad som helst.
Modell av Henry Ford
Finns det rentav en ny industriell logik som behöver en benämning för att allmänheten ska förstå att saker görs annorlunda? HBL konsulterar Petri Helo, professor i produktionsekonomi med logistik som specialområde vid Vasa universitet.
För honom handlar en gigafabrik uteslutande om batterier.
– En gigafabrik tillverkar stora mängder batterier. Produktionen mäts i gigawattimmar.
Han tar som exempel ett batteri i en Volkswagen id3-elbil. Den har ett batteri på 58 kilowattimmar.
– Man kan tänka på det som en tank i en bensinbil, att det är tankens storlek. En Mercedes EQE har ett batteri på 90 kilowattimmar.
En gigafabrik tillverkar alltså batterier vars kapacitet överskrider en miljard kilowattimmar per år. Bara i Europa finns det planer på tiotals sådana fabriker under de närmaste åren.
– Begreppet blev känt genom Tesla, som måste lösa sina leveranskedjor. Under samma tak som bilarna monteras finns bland annat Panasonics battericellsfabrik.
Om giga skulle användas för storleken på investeringen kunde man kalla skogsindustrins nya cellulosafabriker för gigafabriker, eftersom de kostar över en miljard. Men den användningen har Helo inte stött på.
Efter att ha bekantat sig med HBL-texten om Viljakainens fiskar tycker Petri Helo att det inte är helt fel.
– När man utvecklar ett verksamhetsområde är det en helt bra idé att använda en analogi. När Henry Ford en gång i tiden utvecklade produktionen av personbilar tog han modell av slakterier för det löpande bandet. Toyotas utvecklingsingenjör Taichi Ohno inspirerades av de amerikanska stormarknaderna med självbetjäning när han byggde materialströmmarna i Toyotas fabriker.