”Det finns inga bromsar i Kreml längre”
Jag brukar göra allt för att undvika ordet unik. Men när det gäller den ryska människorättsorganisationen Memorial är epitetet rättvist. De har samlat ihop Rysslands största arkiv om Gulaglägren. Nu hotas Memorial av likvidering.
Deras arkiv om Gulagarkipelagen är det enda i sitt slag. Lådor efter lådor av intervjuer, brev, handlingar från arbetslägren. En historisk expertis som har byggts upp under decennier.
– Vi har ett Gulag-museum. En massa föremål som före detta fångar har donerat. Lägerfångarnas kläder, taggtråd. Handlingar, brev. Det är unikt material. Av själva lägren finns nästan ingenting kvar längre, säger Oleg Orlov. Han är medlem i styrelsen för internationella Memorial och mångårig människorättsaktivist.
Den här veckan lämnade allmänna åklagaren en begäran till högsta domstolen i Moskva att Memorial ska stängas. På ryska kallas det ”likvideras”.
Vart ska allt det här materialet ta vägen om ni stängs? frågar jag Oleg Orlov,
– Vi vet inte. Vi hade aldrig väntat oss en så här primitiv attack.
Själv har han framgångsrikt förhandlat med terroristen Sjamil Basajev om att släppa gisslan i Budjonovsk år 1995. Han har blivit kidnappad av beväpnade män i Nazran år 2007, slagen och hotad till livet. Oleg Orlov är alltså van vid att inte bli behandlad med silkeshandskar. Men det här hade han inte väntat sig.
– Vi trodde att de skulle fokusera på att göra livet surt för oss. När myndigheterna gjorde oss till utländska agenter 2013 protesterade vi, eftersom lagen är vansinnig och saknar rättslig grund. Men vi har hela tiden följt lagen. Vi har kallat oss utländska agenter, trots att vi betraktar stämpeln som djupt orättvis. Problemet är att lagen är
så otydligt och illa skriven att den är omöjlig att följa, säger Orlov.
Memorial grundades officiellt år 1989, men hade i praktiken funnits sedan 1987. Dess huvudsakliga mål: Att dokumentera information Gulaglägren, arkivera kunskap och information om politisk repression i Sovjetunionen.
Att Memorial tilläts i det totalitära Sovjetunionen men nu hotas av likvidering i det Ryssland som skulle vara fritt är talande. En tydligare illustration av Rysslands utveckling under de senaste trettio åren finns inte.
Allmänna åklagaren säger att Memorial ”systematiskt och medvetet” har brutit mot lagen om utländska agenter. När lagen stiftades år 2012 var det exakt det här man befarade – att den skulle utnyttjas som en förevändning för att lägga ned obekväma organisationer.
Oberoende ryska medier som har fått stämpeln är utsatta för samma hot. Tv-kanalen Dozjds chefredaktör Tichon Dzjadko konstaterade i en DN-intervju i oktober att minsta misstag kan leda till böter och rättegång.
Vad som händer arkivet och museet om Memorial verkligen tvingas lägga ner är det ingen som vet. Men än så länge tänker man kämpa.
– Vår jurist säger att vi skulle vinna i vilken normal domstol som helst. Det går inte att bevisa att vi brutit mot lagen. Men problemet är att beslutet är politiskt. Det finns inte längre någon i Kreml som bromsar. Efter mordförsöket på Aleksej Navalnyj försöker makthavarna inte ens längre rädda ansiktet, säger Oleg Orlov.
Den 25 november inleds rättegången i Moskva.