Mycket liten del av köttet äts på Helsingfors stads tillställningar
Staden stoppade köttet på sina tillställningar. Hur mycket kött huvudstaden äter avgörs ändå på helsingforsarnas egna tallrikar, visar HBL:s genomgång.
I början av november informerade Helsingfors om sitt beslut: staden ska inte längre servera kött vid evenemang som staden arrangerar.
Beslutet är en följd av beslut som staden tidigare fattat för att nå sina klimatmål. Det är också en del av den vägkarta för cirkulär ekonomi som staden gjort upp 2019.
Beslutet väckte stor debatt. Men hur omvälvande är det egentligen?
HBL har använt tillgänglig statistik för att kalibrera hur köttbeslutet står i förhållande till den totala kött- och mjölkkonsumtionen i huvudstaden.
Hur mycket i jämförelse?
För att göra en uppskattning om helsingforsarnas köttkonsumtion, och särskilt den vid stadens tillställningar, får man börja med snittfinländarens vanor.
Om den konsumtionen vet Naturresursinsitutet en hel del: enligt preliminära siffror från institutet konsumerade finländarna i medeltal 80 kilogram kött i fjol.
Siffrorna bygger på uppgifter om produktionen vid de finländska slakterierna, och uppgifter för köttimporten. Det handlar alltså om ett slags utgångsvärde för när maten börjar sin väg mot våra kök och matbord.
Det finns ingen statistik som skulle ge exakta siffror för just helsingforsarnas köttkonsumtion, så man får ty sig till bedömningar.
Men också bedömningar är svåra att finna.
Helsingforsarna är en nämligen brokig skara stadsbor. Generellt gäller till exempel att unga män äter betydligt mer kött än unga kvinnor. Veganerna äter förstås inget kött och barnen äter ofta mindre än vuxna.
Man kan tänka sig att huvudstadsbon är tidig med trender, som att äta mindre kött. Samtidigt är konsumtionen överlag större i städer än på landsbygden, vilket kan tala för större köttkonsumtion i Helsingfors än i övriga landet i snitt.
Säkrast i det här fallet är att helt enkelt utgå från att medelhelsingforsaren är precis som snittfinländaren:
Hen förbrukar då 18,6 kilogram nötkött, 29,7 kilogram svinkött och 27,5 kilogram fågelkött per år.
Hur stor del på stadens evenemang?
Otso Kivekäs (Gröna), fullmäktigeledamot i Helsingfors, har gjort bedömningen att knappt en procent av maten i Finland serveras i huvudstadens egen verksamhet. Det motsvarar kring tio procent av matkonsumtionen i Helsingfors. Då ingick till exempel daghem, skolor, vårdhem och sjukhus i bedömningen. I skolorna och på daghemmen i Helsingfors serveras till exempel tiotusentals portioner mat per dag.
Kivekäs gjorde bedömningen i anslutning till en tidigare politisk debatt om att Helsingfors borde halvera sin köttkonsumtion fram till 2025.
Beslutet nu i november om att stoppa köttet omfattade ändå inte skolorna, daghemmen och sjukhusen. I stället handlade det om maten på stadens evenemang, och de utgör bara en bråkdel av stadens matservering.
Hur stor bråkdel kan det då handla om?
Än en gång finns det inte någon lämplig statistik att ta till.
Om man schematiskt räknar med 1 000 portioner per dag som serveras vid stadens tillställningar och 100 000 portioner totalt i skolorna, sjukhusen och på evenemangen, så blir bråkdelen en hundradedel, eller en procent.
Det i sin tur skulle betyda att kring en tusendel av all mat- och därmed köttkonsumtion i Helsingfors sker på stadens tillställningar.
Det är en grov bedömning. Andelen kan vara dubbelt eller hälften så stor, men klart är att det handlar om en mycket liten del av all mat- och köttkonsumtion i Helsingfors.
Hur många färre djur?
Beslutet om att stoppa köttet hänger samman med stadens vilja att dra ned på klimatutsläppen.
Äter vi mindre kött behöver vi föda upp färre nötkreatur och svin. Det går också att dra ned på utsläppen på andra vis i själva uppfödningen, men enklast är det helt enkelt att minska på antalet djur.
Hur många djur, till exempel nötkreatur, handlar det då om när man talar om köttkonsumtionen i Helsingfors?
Då får vi åter ta till Naturresursinstitutets siffror.
Medelfinländaren och därmed medelhelsingforsaren förbrukar 18,6 kilogram nötkött per år. Det handlar uttryckligen om förbrukar – i mängden ingår också ben och potentiellt matsvinn på vägen till tallriken. Det vi slutligen äter är en mindre mängd.
Utifrån Naturresursinstitutets siffror kan vi räkna ut att de 655 000 helsingforsarna behövde 12,2 miljoner kilo nötkött för sin konsumtion i fjol.
Om man räknar med gängse standardvikter på nötkreaturen och att knappt 50 procent av djurets vikt kan utnyttjas som livsmedel (enligt Köttinformationens uppgifter) handlar det om kring 38 000 tjurar och kor.
Motsvarande siffror för svinen (nyttjandegrad för livsmedel kring 60 procent) är kring 335 000 djur. Fågelsköttskonsumtionen i Helsingfors kräver cirka 12 miljoner fåglar.
Ur det här kan man räkna ut hur många färre djur som behövs i framtiden efter beslutet att slopa köttet på tillställningarna, om man räknar med att det påverkar en tusendel av all köttkonsumtion i Helsingfors:
38 nötkreatur, 335 svin och 12 000 fåglar.
Var och en kan sedan själv bedöma om det är litet eller mycket.
Det i sin tur skulle betyda att kring en tusendel av all mat- och därmed köttkonsumtion i Helsingfors sker på stadens tillställningar.
38 nötkreatur, 335 svin och 12 000 fåglar. Var och en kan sedan själv bedöma om det är litet eller mycket.