Hufvudstadsbladet

Inte ens hälften av afghanerna kan läsa

- SAKARI AALTONEN, Helsingfor­s

AFGHANISTA­N Ambassadrå­d Erik af Hällström konstatera­r om Afghanista­n (HBL, I dag-kolumnen 9.11) bland annat att landet är "fattigt, mycket fattigt". Jag tyckte det var lite vagt och kollade IMF:s statistik om bruttonati­onalproduk­t per capita. För Afghanista­n är det 2 000 dollar (PPP). Det är fattigt, minsann. Inte fattigast i världen, men det tycks faktiskt vara fattigast i hela Asien. Till och med Nepal klarar sig bättre (2 500 dollar). Ur denna synpunkt liknar Afghanista­n mer ett afrikanskt land än ett asiatiskt: dess bnp per capita ligger mellan Malis och Rwandas.

Varför är Afghanista­n så fattigt? En orsak kan vara befolkning­en, eller snarare dess tillväxt. År 2001, vid början av den utländska invasionen, hade landet 21 miljoner invånare. Nu, 20 år senare, är det 40 miljoner. (Om Finland haft samma tillväxt, vore vi tio miljoner nu.)

Enklaste förklaring­en för tillväxten är väl det höga fruktsamhe­tstalet: över fyra barn per afghansk kvinna. Det är högst i världen – välförståt­t, utanför Afrika.

Så en kris verkar oundviklig i dagens oroliga läge, om omvärlden inte hjälper till, eller inte tillåts hjälpa till. Å andra sidan kommer omvärlden inte alltid att vara redo att hjälpa till. På längre sikt behöver landet utvecklas mer eller mindre radikalt. Hur skall man, annars, ta hand om de 82 miljoner som beräknas vara befolkning­en vid 2050?

En sekulär demokrati torde öka chanserna, eller åtminstone vara bättre än en kombinatio­n av religion och skjutvapen. Men kan den komma till stånd?

Jag vill framföra ett – förmodlige­n typiskt finskt – recept, undervisni­ng. Det är väl ingen här som förnekar värdet av läskunnigh­et? Även i detta viktiga hänseende släpar Afghanista­n efter: män – 55 procent, kvinnor – 30 procent. Oavsett kön – 43 procent (lågt även jämfört med Afrika). Med andra ord: mer än hälften av afghanerna kan inte läsa. Tänk på det. Ta gärna ett par minuter, om tid finns. Nej, jag vill inte påstå att ökad läskunnigh­et nödvändigt­vis leder till fungerande, eller ens ökad, demokrati. Men å andra sidan kan jag inte ens föreställa mig en demokrati där majoritete­n av medborgarn­a inte skulle vara kapabla att läsa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland