Oenigt kring ökad lönetransparens
Den som misstänker lönediskriminering ska få större rätt än nu att få reda på en kollegas löneuppgifter, föreslår en arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet. Bra, anser facket. Galet, kontrar arbetsgivarna.
Den arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet som berett en lagstiftning om större lönetransparens föreslår att rättigheterna till information om löner ska stärkas. Det gäller framför allt för anställda som misstänker diskriminering, men också för personalrepresentanter.
Arbetsgruppen som överlämnade sin rapport till ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP) på måndagen var inte enhällig i sitt arbete. Arbetsgivarorganisationerna motsätter sig en ökad lönetransparens i den form den nu är skriven.
Enligt arbetsgruppen är det huvudsakliga syftet med förslaget att förhindra lönediskriminering på grund av kön och att främja lika lön. Det skulle man göra genom att skriva in ökad lönetransparens i jämställdhetslagen. Förslaget är i enlighet med regeringens program då det gäller att förbättra jämställdheten i arbetslivet.
Enligt förslaget ska personalrepresentanterna ha rätt att under en lönekartläggning få löneuppgifter för enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader. Arbetstagarna har tystnadsplikt då det gäller löneuppgifterna.
Rätt riktning
Både fackcentralen FFC och akademikercentralen Akava anser i kommentarer till arbetsgruppens rapport att förslaget är ett steg i rätt riktning.
FFC anser i sin kommentar att förslaget är bra men hade hoppats att transparensen skulle ha ökat snabbare. Det kommer också i fortsättningen att vara svårt för enskilda arbetstagare att utreda eventuell lönediskriminering, tror fackcentralen. Det är ändå bra att arbetsgivaren årligen ska förklara för personalen vilket lönesystem som följs på arbetsplatsen och hur arbetstagarna kan påverka sin egen lön, heter det i kommentaren.
"I ministeriets förslag utökas de enskilda arbetstagarnas tillgång till information om lönerna, vilket är bra. Arbetsgivaren ska i fortsättningen ge arbetstagare som misstänker lönediskriminering löneuppgifter för en jämförbar arbetstagare", säger Anu-Tuija Lehto som är jurist på FFC i ett pressmeddelande.
Ett problem som kvarstår är, enligt henne, hur arbetstagarna ska kunna misstänka lönediskriminering om de inte vet hurdana löner som i praktiken betalas på arbetsplatsen och på vilka grunder arbetsgivaren betalar de här lönerna. Lehto anser också att det är märkligt att personalrepresentanternas tillgång till uppgifter om lönerna begränsas genom att koppla den till uppgörandet av en lönekartläggning på arbetsplatsen.
Akava är inne på samma linje som FFC. Det är viktigt att hitta effektivare åtgärder för att få bort omotiverade löneskillnader och lönediskriminering, anser akademikercentralen.
"Löneskillnader mellan könen, lönediskriminering och omotiverade löneskillnader är ett segt problem. Genom att öka transparensen kan man råda bot på problemet effektivare än nu. På så sätt kan man öka rättvisan, jämställdheten och främja lokala avtal om lönerna i praktiken", säger Akavas arbetsmarknadsdirektör Katarina Murto i ett pressmeddelande.
Ökar avundsjukan
Finlands näringsliv EK anser att arbetsgruppens förslag inte har vare sig huvud eller fötter. EK uttrycker ett starkt stöd för jämställdhet och uppger sig vara redo att utveckla jämställdheten också då det gäller löner. Men de förslag arbetsgruppen för fram är ingen lösning på problemet, anser EK.
Finlands näringsliv tror inte att förslaget skulle förbättra andan på arbetsplatserna, utan tvärtom leda till att avundsjuka och nyfikenhet ökar. Organisationen tror också att en lagändring kunde leda till att arbetsgivarna inte längre vågar premiera personligt kunnande och goda prestationer av rädsla för att beskyllas för diskriminering. Lagförslaget strider också mot den allmänna opinionen, hävdar EK och hänvisar till en gallup från 2019.
Arbetsgruppens rapport utgör underlag för den fortsatta politiska diskussionen. Beslut om fortsatta åtgärder fattas senare.