Ari Heiskanen har nu sina hemnycklar under huden
Ett tiotal frivilliga fick ett chipp installerat i handen på innovationshuset Epicenter på onsdagskvällen. Det svenska företaget bakom tillställningen har stora visioner för tekniken.
Hundratals miljoner världen över följer sin hälsa med en smartklocka varje dag. Varför inte göra det lättare för sig och sätta in sensorn under huden?
Den här känsliga frågan tog innovationshuset Epicenter, ett slags kontorskollektiv, sig an i onsdags. Tanken var att belysa biohacking, ett kontroversiellt begrepp som syftar på tekniska uppgraderingar av den mänskliga kroppen.
Ett tiotal frivilliga hade ställt upp för att få ett chipp insatt i handen. Chippet är en liten bricka, stor som ett riskorn, som använder sig av så kallad närfältskommunikation, NFC. Det är en metod för trådlös dataöverföring över korta sträckor, som används till exempel för kontaktlös kortbetalning.
Litet stick
En av de frivilliga är marknadsföraren Ari Heiskanen. Han har betalat 250 euro för att få chippet insatt i handen, vilket görs med en kanyl.
– Det var ett litet stick bara. Smärtan gick över snabbt, säger Heiskanen efter ingreppet.
Heiskanen beskriver sig som ultraliberal jämfört med sina föräldrar, men något konservativ jämfört med andra inom teknologibranschen. Han är inte bergsäker på implantatteknologins förträfflighet, men lockades ändå av att ligga i utvecklingens framkant.
– Jag är främst intresserad av att göra min vardag smidigare, genom att ersätta hemnycklarna med chippet eller använda det för att komma in på gymmet. Men en stor orsak till att jag tog det är helt enkelt att jag är nyfiken på teknik.
Som nyckel
Chippet som Heiskanen får är rätt primitivt och kan användas för att identifiera sig till exempel på gymmet eller som passerkort vid Epicenter. Man kan läsa av det med en vanlig telefon, så länge man har laddat ner en NFC-läsare.
Mer avancerade chipp kan användas för till exempel betalning eller noggrannare mätningar av den egna hälsan. Heiskanen är skeptisk till betalningsdelen – och särskilt till att ha såväl betalkort som hälsouppgifter i samma chipp.
– Men som gammal idrottare tycker jag att hälsouppgifterna är intressanta, eftersom de är mer exakta än till exempel smartklockor.
Sverige i framkant
Företagar- och innovationshuset Epicenter finns i Stockholm, Oslo och Helsingfors. I synnerhet i Sverige ligger debatten några år före. Redan för fyra år sedan införde järnvägsbolaget SJ en programuppdatering som gjorde det möjligt att läsa av tågbiljetter med chipp.
I Stockholm har besökare vid Epicenter fått chipp implanterade sedan 2015. Bakom testerna ligger chipptillverkaren Dsruptive och dess vd Hannes Sjöblad, tillika anställd vid Epicenter, som hör till pionjärerna inom biohacking i Sverige.
Han visar upp de två chipp han har i kroppen: ett med identifikationsoch betaluppgifter i vänsterarmen, och ett som mäter kroppstemperatur vid nyckelbenet. Han plockar upp sin telefon och läser av hälsochippet: 35,9 grader.
– När jag var i Estland för några veckor sedan kunde jag använda det andra chippet för att visa upp coronapasset. Det behövs bara en telefon, säger han.
Omdebatterat
Datasäkerheten och integritetsskyddet är ofta i fokus då chippimplantat debatteras, eftersom chippen samlar värdefulla data. Det gör visserligen mobiltelefoner också, men dem behöver man inte ta med sig överallt.
Dsruptives chipp har dock inget batteri, utan är passivt ända tills man för en telefon över det för att skanna av det. För att komma åt någon annans data måste man med andra ord smyga sig upp på personen och läsa av chippet, säger Sjöblad.
Det låter inte som ett otänkbart scenario?
– Men man har ju samma problem med betalkort. Det går att läsa av dem också om man kommer tillräckligt nära. Och om man skulle bli digitalt rånad lämnar man spår efter sig.
Sjöblad har använt teknik som mäter biometriska data i närmare tio år. Det betyder att han känner till sina basvärden och kan observera om något är tokigt.
– Det kan vara en livräddare, säger han.
Men vill man verkligen veta allt om sin egen hälsa?
– Det där är ett lyxproblem. Väldigt många människor i världen har inte tillgång till hälsotjänster, och de kommer inte att köpa smartklockor. Om de får ett implantat, som håller i tiotals år, kan de få information om när de behöver vård.
Men det är lång väg dit. Dsruptive säljer ännu inga hälsomätande chipp till konsumenter, eftersom de inte är certifierade. Några tusen har däremot fått den äldre modellen som kan användas som nyckelbricka, under jippon som onsdagens tillställning i Helsingfors.
– Man kan fråga sig varför ingen av de stora aktörerna har gjort det här redan, och svaret är väl att det finns ett motstånd mot tanken på att operera in teknik. Med ny teknologi måste man alltid komma över en viss tröskel innan den accepteras.