Rapport: Låginkomsttagare bryr sig mer om klimatet

Finländska beslutsfattare och låginkomsttagare är positivare inställda till åtgärder som bromsar upp klimatförändringen än höginkomsttagare och näringsliv. Det här framgår av en färsk undersökning som Helsingfors universitet låtit göra.

Chefer för näringslivet och höginkomsttagare har en mera kritisk inställning till klimatåtgärder än låginkomsttagare och politiker. Det är en av slutsatserna i den strategiska undersökning som Helsingfors universitet publicerade på torsdagen. Den är gjord av en arbetsgrupp under ledning av Hanna Wass.

Däremot förhåller sig de politiska beslutsfattarna mera positivt till klimatvänliga beslut än medborgarna överlag.

Bland folket verkar den positiva inställningen till klimatåtgärder minska i takt med att inkomsterna ökar – de som tjänar över 5 000 euro i månaden är klart ovilligare än personer med under 2 000 euro i inkomst att förändra sin livsstil i en klimatvänligare riktning.

Det här resultatet går stick i stäv med den offentliga diskussionen, där man ofta säger att koldioxidneutrala lösningar och högre energipriser skulle drabba låginkomsttagarna hårdast. Tvärtom verkar medborgare med de lägsta inkomsterna vara mest villiga att acceptera klimatvänliga åtgärder, också då de medför något högre utgifter för dem själva, sammanfattar forskarna i sin rapport.

Politiker vill behålla sin makt

Mest kritiska till klimatåtgärder är chefer för näringslivet. Hela 49 procent av cheferna för börsbolagen tycker att det är viktigare att trygga Finlands konkurrenskraft än att rädda miljön med klimatneutrala beslut.

Bland de politiska beslutsfattarna tycker 40 procent att Finland borde sträva efter att bli det ledande landet i världen när det gäller att minska koldioxidutsläppen.

Samtidigt uppger politikerna att de ibland känner sig frustrerade över att beslutsfattandet i Finland är så trögt och att de beslut som fattas inte får önskad effekt. De politiska beslutsfattarna vill ändå helst behålla makten över besluten hos sig själva. De förhåller sig skeptiskt till att medborgarna ska få större inflytande över olika beslut.

En annan slutsats är att en stor del av beslutsfattarna inom näringslivet samtidigt aktivt deltar i det politiska arbetet på olika plan. Det här påverkar klimatpolitiken, då många beslutsfattare är ovilliga att påskynda åtgärder som har negativa effekter på ekonomin.

I undersökningen deltog drygt 700 beslutsfattare och 2 100 medborgare. Materialet samlades in genom två olika frågeformulär på nätet under hösten 2020.