Klimatåtgärder är mera än att minska utsläppen

På kulturcentret Caisa i Helsingfors pågår fram till den 27 november en sevärd fotoutställning om miljö i krissituationer Miljön känner inga gränser. Vanessa Riki och Veera Vehkasalo har sammanställt fotografier, som dokumenterar följderna av den humanitära krisen i Syrien, som ledde till att tolv miljoner människor flydde sina hem. Utställningen för samman de utsatta människorna och följderna för miljön. Vattenförsörjning, avfallshantering och avlopp har inte klarat av trycket, vilket i sin tur förvärrat den humanitära krisen och skapat nya konflikter.

Forskare har debatterat om klimatförändringen kan vara en av de bakomliggande orsakerna till konflikten i Syrien. Ett slutgiltigt svar kommer vi knappast att få eftersom varje konflikt är resultatet av många samverkande faktorer. Politiska och ekonomiska förhållanden, konkurrens om resurser, etniska eller religiösa spänningar bidrar i varierande grad.

Många analyser tyder på att klimatet kan få en allt större betydelse i konflikthärdar, då skördarna blir osäkrare, vattentillgången sämre och temperaturerna svårare att uthärda. Skräckscenarier beskriver folkvandringar av aldrig tidigare skådad omfattning, men glömmer att förändringar inte kommer plötsligt och att panikstämning oftast leder till missriktade åtgärder.

Tanken på okontrollerade folkvandringar har också i Finland fått politiker att kräva murar och stängsel som redan byggs på olika håll i Europa. Men stängsel hjälper föga mot följderna av storskaliga försämringar i livsmiljön. Klimatmötet i Glasgow underströk att hållbara lösningar förutsätter att vi samtidigt minskar utsläppen och stärker länders och samhällens kapacitet att hantera klimatförändringens konsekvenser.

De löften om utsläppsminskningar som länderna hittills gett ger hopp om att vi till slut kan bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen. Men också i optimistiska scenarier måste vi lösa de klimatrelaterade problem som vi redan kan se. I många fall är de sammankopplade med andra globala utmaningar såsom förlusten av naturens mångfald och oplanerad urbanisering.

Det finns många sätt att förbereda sig för enskilda katastrofer. Det är möjligt att planera i förväg, och att skapa beredskapslager och varningssystem. Det är svårare, men inte omöjligt, att bygga upp anpassningsförmågan på lång sikt.

I Finland har vi generellt sett tur med klimatet. Trots att uppvärmningen fortskrider snabbare än det globala medeltalet är risken för dramatiska förändringar tills vidare liten. Men det skulle vara ett stort misstag att tro att det som händer utanför våra gränser inte påverkar oss. Motivet att hjälpa andra kan bygga på den "egoistiska solidaritet", som bidrog till att klimatmötet i Glasgow trots allt uppnådde en del resultat. Fotografierna från flyktinglägren påminner också om att den enda hållbara lösningen är att hjälpa människor att skapa ett människovärdigt liv där de lever. Misslyckas det återstår katastrofhjälp som bara kan ge tillfällig lindring.

"Stängsel hjälper föga mot följderna av storskaliga försämringar i livsmiljön."