Torvalds ser rättsstatsproblem i EU
Flera av Finlands Europaparlamentariker beskyller Europeiska kommissionen för att försöka roffa åt sig makt på ett sätt som strider mot EU:s grundfördrag. Nils Torvalds ifrågasätter EU-domstolens roll.
Förra veckan bestämde Finlands regering att rösta emot EU:s taxonomiförordning eftersom man framför allt ansåg att skogsbranschen inte hade beaktats i tillräckligt hög grad. De Gröna och Vänsterförbundet anmälde avvikande åsikt.
Taxonomiförordningen är Europeiska kommissionens klassificering av vilka investeringar som ska klassas som hållbara.
I Europaparlamentet är taxonomin redan färdigt behandlad, men frågan väcker fortfarande starka känslor bland Finlands parlamentariker. På en pressträff på fredagen sade Nils Torvalds (SFP/Renew) att debatten om skogen delvis missar poängen, enligt honom är den största frågan Europeiska kommissionens maktbegär.
– Kommissionen försöker roffa åt sig mer makt.
Torvalds anklagar kommissionen för att utnyttja en teknisk förordning för att utöka sina befogenheter på ett sätt som strider mot EU:s grundfördrag. Han anser att taxonomiförordningen är politisk och att kommissionen i det här fallet endast hade befogenheter att göra tekniska förslag.
– Vi talar om rättsstatsprincipen som om det endast skulle gälla Ungern eller Polen, men nu handlar det om att följa grundfördragen. Jag ser utvecklingen som motbjudande och oroväckande.
I ett stabilt rättsstatssystem anser Torvalds att man kan lita på domstolarna, men Torvalds ifrågasätter själv EU-domstolen.
– Det finns många som delar synen att också EU-domstolen deltar i försöken att centralisera makten.
Torvalds anser samtidigt att det finns fog för att se över befogenheterna i EU, men att grundfördragen i så fall måste skrivas om – en lång och svår process.
Makt över skogen
Torvalds syn får delvis medhåll av Mauri Pekkarinen (C/Renew), Petri Sarvamaa (Saml/EPP) och Eero Heinäluoma (SDP/S&D).
– Kommissionen tar åt sig makt som tillhör parlamentet och medlemsländerna, säger Pekkarinen.
Utgångspunkten är att kommissionen har befogenheter att föreslå lagstiftning, medan det är Europaparlamentet och ministerrådet, alltså medlemsländernas regeringar, som behandlar och godkänner lagar. Då det gäller taxonomin bestämde parlamentet och rådet att delegera klassificeringen till kommissionen.
– Kommissionen använder den delegerade makten på ett sätt som inte är förenligt med grundfördragen. Finlands ståndpunkt ändrar inte på taxonomin, men det är en signal om att skogen hör till medlemsländernas befogenheter. Sverige gör samma sak, säger Heinäluoma.
Det är inte längre möjligt att förhandla om ändringar i taxonomin, det handlar om att antingen godkänna eller förkasta förslaget som väntas få stöd av en majoritet av medlemsländerna.
Petri Sarvamaa säger att tvisten om makt är problematisk med tanke på hela EU:s framtid och anser att någon nu måste stoppa och skaka om kommissionen.
– Jag har lekt med tanken att dra kommissionen inför rätta, säger Sarvamaa.
"Otroligt politiserad"
Ville Niinistö (Gröna/EFA) saknade miljöpolitiskt flankstöd i debatten, och beklagade sig över att varken Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) eller Silvia Modig (VF/GUE/NGL) var på plats.
– Jag håller delvis med om att man delegerade mycket makt, men kommissionen gör det man bett dem om, säger Niinistö.
Niinistö säger att taxonomidebatten är otroligt politiserad. Han anser att en orsak att överlåta ansvaret till kommissionen var att försöka få till stånd en neutral klassificering.
– Kanske den privata sektorn själv borde ha fått klassificera sina hållbarhetskrav.
Niinistö säger att förordningen gynnar vissa projekt som kan få extra finansiering, men att den inte hotar skogsbranschens finansiering bara för att det ställs vissa krav för att skogsprojekt ska klassas som extra miljövänliga. Sarvamaa håller inte med.
– Taxonomin förvränger marknaden där konkurrensen redan är väldigt hård. Förordningen har en stor betydelse, säger Sarvamaa.