Varje vaccination behövs för att ge plats åt dem som behöver intensivvård

VACCIN Den utdragna coronaepidemin belastar nu vår sjukvård på ett sätt som vi inte upplevt tidigare. Finlands hälsovårdsexpertis alarmerande budskap om ett ökat behov av sjukhusoch intensivvårdsplatser för coronapatienter och fördröjd vård av andra sjukdomar måste nu tas på allvar. I denna svåra situation borde all extra belastning på vår hälsovård med alla medel undvikas. Tyvärr har vi inte utnyttjat alla de medel som finns till vårt förfogande.

Världshälsoorganisationen WHO har länge poängterat hur viktiga influensa- och pneumokockvaccineringarna är i förhindrandet av luftvägsinfektioner och lungsjukdomar, också i en epidemisituation. Förutom coronaviruset kan också säsongsinfluensan och sjukdomar förorsakade av pneumokocker kräva sjukhus- och intensivvård. Då samhället nu under hösten öppnats upp och flera begränsningar upphört har de vanliga smittsamma sjukdomarna börjat sprida sig bland oss igen. Men man kan alltså skydda sig mot säsongsinfluensa och pneumokocksjukdomar genom vaccinering.

Influensavaccinet hör till det nationella vaccinationsprogrammet för personer över 65 år, för barn under fem år, för personer i riskgrupper och deras närkrets. Dessutom erbjuds det till personalen inom hälsovården och på flera arbetsplatser via företagshälsovården. Det är glädjande hur många medborgare som redan låtit vaccinera sig mot säsongsinfluensan i höst.

Däremot erbjuds pneumokockvaccinering avgiftsfritt inom ramen för det nationella programmet endast för barn under fem år och vuxna som genomgått stamcellstransplantation. I de övriga nordiska länderna har man i och med coronapandemin utvidgat de nationella vaccinationsprogrammen i fråga om pneumokockvacciner. I Danmark och Norge får nu också alla över 65 år vaccinet, i Sverige över 75-åringar.

Här i Finland beviljade riksdagen i detta års budget en extra summa på 300 000 euro för att utvidga pneumokockvaccineringarna att omfatta också en del av riskgrupperna. Tyvärr räcker denna summa till att vaccinera bara en bråkdel av dem som hör till riskgrupperna, som den nationella vaccinexpertgruppen Krar har definierat.

Och till råga på allt har inte vaccinerna för de beviljade anslagen ännu upphandlats eller vaccinationerna påbörjats fast året börjar lida mot sitt slut och vintersäsongens sjukdomar börjar ta sitt grepp om oss. Nu är det hög tid för Social- och hälsovårdsministeriet att informera om när vaccinationerna påbörjas och vem som omfattas av dem, också för att uppnå en så hög vaccintäckning som möjligt.

Förebyggande verksamhet betalar sig alltid tillbaka. Det bästa med preventiva åtgärder som vaccineringar är ändå att de minskar på eller förhindrar onödigt mänskligt lidande. Eftersom vi har verktyg att ingripa i tid ska vi också använda dem och utvidga vårt nationella vaccinationsprogram till de grupper som har störst nytta av det.

I dagens läge kan varje vaccination, om det så är fråga om en corona-, säsongsinfluensa- eller pneumokockvaccinering, spara en ledig intensivvårdsplats för en medmänniska som verkligen behöver den.

VERONICA REHN-KIVI

riksdagsledamot (SFP), ordförande för riksdagens vaccingrupp