Samlingspartiets skuggbudget ska ge över 100 000 nya jobb
Samlingspartiets skuggbudget utlovar ett tillskott på 2,5 miljarder euro till statsfinanserna och minst 108 000 nya jobb, men utgår ändå från ett budgetunderskott på 4,5 miljarder euro.
Det var ord och inga visor då Samlingspartiets riksdagsgrupp presenterade sin skuggbudget för presskåren i går.
– Regeringens politik bygger på ansvarslös skuldsättning, obeslutsamhet och inbördes gräl. Samlingspartiets alternativa budget skulle överbrygga hållbarhetsgapet och få statsfinanserna på rätt köl igen, säger Petteri Orpo, Samlingspartiets ordförande.
Orpo väljer att inte nämna statsminister Sanna Marin (SDP) vid namn under presskonferensen. Han talar i stället om vänsterregeringen och beskriver dess politik som ansvarslös, slösaktig och alternativlös.
– Vår statsbudget skulle ge 2,5 miljarder euros besparingar till statsfinanserna och generera över 108 000 nya jobb, säger Orpo.
Högre sockerskatter
Samlingspartiet vill bland annat höja skatten på tobak, läskedrycker och andra hälsovådliga produkter med 550 miljoner euro och införa kapitalskatt på fackförbundens investeringar för 40 miljoner euro.
På listan över besparingar nämner partiet en reform av bostadsstödet och pensionsskyddet för arbetslösa, vilket skulle spara staten 700 miljoner euro. En effektivering av den offentliga förvaltningen skulle ge besparingar på 400 miljoner euro.
Orpo kryddar flera gånger sitt svar med den inledande frasen ”som före detta finansminister” då han presenterar budgetförslaget. För att ge pondus till kalkylerna hänvisar han till centrala ministeriers informationstjänst.
– Vi bygger våra kalkyler på Finansministeriets och Arbets- och näringsministeriets uppgifter, säger Orpo.
Sysselsättningen ska enligt Samlingspartiet öka med minst 108 000 årsverken med hjälp av lokala avtal, internationell rekrytering, en avveckling av den inkomstrelaterade dagpenningen och demontering av så kallade arbetslöshetsfällor.
Sänkta inkomstskatter
Samlingspartiet vill därtill sänka skatterna för löntagare och pensionärer med 800 miljoner euro för att stärka deras köpkraft.
– En fjärdedel av detta belopp skulle öronmärkas för skattesänkningar för låginkomsttagare, säger riksdagsledamot Timo Heinonen.
För att sätta fart på landets ekonomiska tillväxt vill Samlingspartiet investera 200 miljoner euro i forskning, utveckling och innovationer och investera 2 miljarder euro i snabba tågförbindelser.
– Kommunikationsminister Timo Harakka talar mycket om det här, men har inte gjort något för att främja de snabba tågförbindelserna, säger riksdagsgruppens ordförande Kai Mykkänen.
Inom utbildningssektorn vill Samlingspartiet slussa 260 miljoner euro till småbarnspedagogiken, grundskolorna, yrkesutbildningen och gymnasierna. Högskolorna skulle enligt förslaget få ett höjt grundkapital på en miljard euro.
– Var åttonde som går ut skolan kan inte skriva eller räkna. Vi måste satsa på utbildningen för att motverka den här utvecklingen, säger riksdagsledamot Sari Sarkomaa.
Globalt ansvar i ropet
Trots att Samlingspartiet var med om att slakta en stor del av det finska biståndet i statsminister Juha Sipiläs (C) regering vill partiet nu förbinda sig till att höja biståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten och satsa 150 miljoner euro på företagstillvänt bistånd.
– Det var andra tider då vi senast var med i regeringen. Då var vi tvungna att spara 4 miljarder euro för att genomdriva en strukturomvandling. Det här drabbade så gott som alla samhällssektorer. Finland måste bära globalt ansvar, säger Orpo.
Enligt Samlingspartiets vice ordförande Mari-Leena Talvitie kan Finlands satsningar på biståndet ge utdelning i diplomatins finrum.
– Genom att satsa synligare på utvecklingssamarbete kunde vi höja våra chanser att bli invalda i FN:s säkerhetsråd, säger Talvitie.
Enligt Samlingspartiets retorik gäller det nu att välja mellan ”vänsterregeringens statskapitalism” och Samlingspartiets människonära politik.
– Väljer vi en fortsatt skuldsättning och en svällande offentlig sektor eller hög sysselsättning och ett ansvarsfullt marknadsekonomiskt alternativ? Det måste löna sig att jobba, säger Mykkänen.