Historiekällorna har inte stulits, de har aldrig funnits

HISTORIA Afrika-journalisten Liselott Lindström skriver om Europas kolonisering av Afrika, särskilt om de så kallade Benin-bronserna, exempel på historiska föremål som européer stulit från Afrika och som nu visas upp på museer i väst (HBL, Analys 21.11). I dag finns det en vilja i Afrika att få föremål som dessa tillbaka, en vilja som Lindström delar helhjärtat. Det handlar ”om att skriva om historien och få med ett afrikanskt perspektiv”.

Att stulna föremål återbördas låter bra. Jag röstar ”för”. Dessvärre inser jag inte hur det skulle betyda en omskrivning av Afrikas historia ”med ett afrikanskt perspektiv”.

Att en omskrivning av historien faktiskt behövs begrundar Lindström med ett exempel, en Wikipedia-artikel om Angolas historia. Den berättar Angolas historia som Portugals kolonialhistoria. Endast ”två korta stycken” tillägnas ”Angolas tid innan kolonialismen”. Det är flera problem här. Det finns en massa Wikipedior, eftersom artiklar skrivs på en massa olika språk. Att hänvisa till ”Wikipedia” räcker inte, man bör också nämna vilken Wikipedia, det vill säga vilket språk (kanske också vilket land), man menar.

Wikipedia (på vilket språk som helst) är ingen professionell eller auktoritativ källa för något. Vem som helst kan skriva artiklar. Lyckligtvis är artiklarna oftast bra. Men det finns inga garantier. I alla fall är det överdrivet att beskylla den västliga världen för att ha stulit Angolas historia bara för att man tycker att en Wikipedia-artikel är för kort.

Att en Wikipedia-artikel om Angolas historia bara innehåller de ovannämnda ”två korta stycken” om tiden innan kolonialismen behöver inte vara särskilt graverande för dagens afrikaner. De lär ju sig inte historien från Wikipedia, utan från böcker, i skolan. Det hoppas jag åtminstone. (En reportageidé för Lindström: historieböcker i afrikanska skolor.)

Seriös historia byggs på dokument, källor, allra helst skriftliga. Sålunda är Finlands (skrivna) historia innan den svenska tiden, alltså före 1200-talet, mycket kort. Förklaringen är enkel. Även om arkeologiska fynd bevisar att folk har levt här i tusentals år kan deras historia inte skrivas – eftersom det inte finns några källor. Vem var de? Hurdana var deras seder? Fanns det samhällen? Hövdingar? Slavar? Krig? Man vet inte, eftersom det inte var någon här som skrev ner saker som dessa. Och följaktligen kan dessa människors historia inte skrivas. Detsamma gäller för övrigt för den kanske största Afrikakolonisten av alla, England, vars (skrivna) historia före tiden som romersk koloni är synnerligen kort.

Så egentligen är det inget under att också ett afrikanskt lands (skrivna) historia innan kolonialismen är kort. Källorna som skulle behövas för en lång, utförlig historia har inte stulits – de har aldrig existerat.