Husbolaget säger sig inte ha varit medvetet om att elelementen inte räckt till
Det hör till ett husbolags skyldigheter att leverera en temperatur det är tryggt att bo i. Tretton grader är långt under den här temperaturen, så vad har Timo Lambergs husbolag gjort för att åtgärda problemen? Men han säger att han inte kommit överens om
Huset Timo Lamberg bor i har ett vattenburet värmesystem. Det ligger på husbolagets ansvar att systemet fungerar, men HBL har också kontaktat disponentbolaget och bolaget som anlitas för fastighetsservice.
Bägge de här bolagen hänvisar till husbolagets styrelseordförande Aarni Oksanen som är advokat och CGR-revisor. Budskapet är enkelt, bolagen gör det som beställs av husbolaget.
Aarni Oksanen, ni har länge känt till värmeproblemen i huset. Vad har ni gjort för att åtgärda dem? – Det som är viktigt att förstå är att det är svårt att balansera temperaturen i ett 110 år gammalt hus. Lösningen vi gått in för redan för flera år sedan är att värmeproblemen i de översta våningarna åtgärdas med att erbjuda elelement till de boende, och ersätta deras extrakostnader, säger Oksanen.
Han säger att den här lösningen kostar bostadsbolaget uppskattningsvis 2 000 euro per år.
– Alternativet är att höja centralvärmen, men det skulle uppskattningsvis kosta oss 20 000 euro.
– Jag själv. Ett tredje och ännu bättre alternativ skulle vara en mera optimal balansering av uppvärmningssystemet och det är just det här som vi för tillfället syftar till med olika åtgärder.
Enligt Oksanen är det sju lägenheter som har problem med temperaturen. Sammanlagt finns det ett femtiotal lägenheter i huset.
Elelement värmer
Enligt handlingar HBL tagit del av har husbolaget känt till värmeproblemen i åtminstone fem år. Och i Lambergs fall åtgärdar elementen inte problemen. Det här har han meddelat husbolaget bland annat i februari 2021.
Vad har ni gjort för att åtgärda dem alltså? – Vi har betalat ersättning till Lamberg för extrakostnaderna elelementen tillför.
Men propparna går när han använder dem, elskåpet är inte gjort för en sådan belastning? – Jag har aldrig tidigare hört om att lösningen inte skulle fungera. Men så här har vi kommit överens med alla andra i huset under de senaste åren.
–Nej, det finns inte ett skriftligt avtal men husbolaget har betalat kostnaderna för extra elförbrukning till alla som har det behovet. Det gäller även Lamberg som senast i juni sänt en faktura om 300 euro beträffande förra vintern och som vi har betalat till hans bankkonto.
Och de här elelementen har inte löst situationen. Så vad har ni gjort? –Jag är inte medveten om att elelementen inte skulle ha löst situationen i allmänhet. Om Lamberg har förslag för hur vi ska åtgärda problemen får han gärna framföra dem till oss i styrelsen eller till bolagsstämman som hålls nästa vecka.
Oksanen berättar att husbolaget nu anställt en VVS-konsult som utreder hur värmebalansen kunde förbättras i huset. Han vill också lyfta fram att majoriteten av familjerna i huset inte vill att temperaturen ska höjas.
Knepig situation
Oksanen vill ändå lyfta fram att det hör till husbolagets skyldigheter att leverera en temperatur på mellan 18 och 26 grader. Husbolaget har testat höja centralvärmen för att åtgärda problemet. Det resulterade i att det blev för varmt i de nedersta lägenheterna, vilket inte heller är ändamålsenligt.
– En gång vred fastighetsservicen upp värmen efter att en boende tagit kontakt. Det slutade med att det blev 27 grader för de som bor längst ner. Efter det har jag förbjudit dem från att hantera värmen. Det är endast jag och en till person i husbolagets styrelse som får göra det, säger Oksanen som själv bor på nedersta våningen.
Det går rykten om att servicefirman åläggs betala 500 euro i vite till husbolaget om de rör termostaten?
–Det stämmer naturligtvis inte men det som är viktigt är att alla är medvetna om arbetsfördelningen.
Expert utreder
Så vad har husbolaget gjort förutom att testa ändra centralvärmen och erbjuda elelement, som ni varit medvetna om att inte räcker till att höja temperaturen? –Nästa steg är antagligen att vi fortsätter den pågående utredningen med vår VVS-expert om hur vi skulle kunna påverka cirkulationen i elementnätet så att värmen stryps till de nedersta våningarna, så att kapaciteten bättre skulle räcka till de översta lägenheterna.
–I Lambergs fall är det ändå konstigt. Hans lägenhet är rakt upp från värmecentralen som pumpar ut brännhett vatten. Men ändå är vattnet inte varmt när det kommer fram.
Har ni utrett varför det är så då? – Nej. Det går självfallet så här om det råder en obalans i uppvärmningssystemet. Det är utgångspunkten och problemet som vi för tillfället strävar efter att lösa med olika åtgärder.
Ber staden utreda
När Lamberg tar del av Oksanens svar skräder han inte på orden.
– Förstås har jag inte föreslagit åtgärder till styrelsen, det är inte min uppgift att åtgärda problemet. Det är deras uppgift. Och ja, de har betalat ersättning till mig. Men det betyder inte att jag har accepterat att elelementen löser situationen, säger Lamberg.
Eftersom Lamberg upplever att situationen inte leder någonstans har han nu tagit ärendet vidare. Han har anmält husbolaget till Helsingfors stad, som nu utreder ifall temperaturen i lägenheterna är hälsovådlig.
Efter en lång period av nedgång i nativiteten föds det igen fler barn i Finland. Fortfarande är fruktsamheten ändå på en låg nivå. Fler väljer att inte skaffa barn, och en orsak kan vara en trend med ett intensivt dedikerat föräldraskap.
Den ökade fruktsamheten överraskade Folkpensionsanstalten så till den grad att man måste tidigarelägga lanseringen av följande moderskapsförpackning. Den presenterades på torsdagen.
Men också forskarna har blivit förvånade. Medan pandemin har lett till en dramatisk nedgång i nativiteten i flera länder i exempelvis södra Europa, vände utvecklingen plötsligt hos oss.
2020 var fruktsamhetstalet 1,37 mot historiskt låga 1,35 året innan. Och sett till uppgifter från Statistikcentralen har trenden fortsatt. Fruktsamheten var 1,44 mellan oktober i fjol till september i år.
Talet anger hur många barn en kvinna i genomsnitt föder om fruktsamheten fortsätter på samma nivå.
Enligt Anneli Miettinen, forskare vid FPA, var en vändning att vänta eftersom utgångsnivån i Finland varit så låg. Frågan har snarare varit när den ska komma.
– En stor del av minskningen i nativitet kommer av att man skjuter upp att skaffa barn, och väntar på vad man tänker sig en bättre tid i livet. Därför kunde man förvänta sig att det skulle finnas ett uppdämt behov, säger hon.
Att fler barn föddes just under coronaåret är däremot förvånande. Enligt henne kan det bero på att pandemin i jämförelse ändå inte har drabbat oss så hårt. Trots permitteringar och uppsägningar har också sysselsättningsläget varit förhållandevis bra.
– Det har säkert minskat coronaeffekten på nativiteten.
Finlands befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen, vilket har fått bland annat regeringen att reagera.
Hur ska den ökade fruktsamheten upprätthållas, eller fås att växa ytterligare? Enligt Miettinen visar krisåret 2020 att saker som familjeledighet, en fungerande småbarnsfostran och skola sammantaget har effekt.
Samtidigt tyder forskning på att familjepolitiska åtgärder inte är avgörande.
– De påverkar mer tajmningen, när man skaffar det första barnet eller om det andra kommer i lite snabbare takt.
Direkta incentiv, som ekonomiska, måste vara stora för att ha betydelse. I Kanada betalades till exempel en bonus på hela 10 000 kanadensiska dollar ut för att få till fler barn.
Mycket handlar också om andra politikområden, som sysselsättningspolitik och utbildningspolitik. En viss risk med tanke på nativiteten finns i målet att fler ska studera på tredje stadiet menar Miettinen. Just studier är en orsak till att man väljer att försöka få barn senare.
– Man kunde också fundera på hur man förkortar studietiderna eller på sätt att stödja dem som får barn medan de studerar, säger Miettinen.
Barnen i fokus
En kvinna som får sitt första barn är i dag i snitt 29 år, medan pappan är 31–32 år. Länge önskade man i medeltal 2,5 barn, medan antalet nu är lägre, 2. Och det är heller inte längre på något sätt självklart att försöka få barn, utan fler väljer aktivt att avstå från det.
Enligt Anneli Miettinen visar undersökningar att många skjuter upp barnskaffandet med motiveringen att de inte vill ge upp sin nuvarande livsstil.
Även osäkerhet kring jobb och försörjning påverkar. I synnerhet välutbildade kvinnor är fundersamma för hur de ska lyckas kombinera barn och arbete, men den här oron finns också hos män.
Dessutom har en tendens kring föräldraskapet blivit allt tydligare – på gott och på ont. Miettinen talar om ett intensivt föräldraskap, ett drag som har förstärkts under 2000-talet.
– Det byggs delvis upp via sakkunniga som betonar vikten av att man fungerar som förälder samt betydelsen av interaktion mellan föräldrar och barn.
Mer socioekonomiska resurser läggs på föräldraskapet. Man använder både mer tid och pengar på barnen.
Barnens bästa står i fokus, vilket i sig är mycket bra. Miettinen nämner att pappor exempelvis är väldigt mycket mer närvarande i sina barns liv än säg för trettio år sedan.
– På sitt sätt handlar det om en seriös inställning till föräldraskap. Avigsidan är att det gör det väldigt mycket svårare och tyngre att vara förälder.
Därför kan det också verka avskräckande.
Ett intensivt föräldraskap riskerar också att öka ojämlikheten mellan familjer, där en del kan göra satsningen medan andra inte har den möjligheten.
Det här samtidigt som många upplever en ökad ensamhet, vilket inte gör livet lättare.