Ny lag kan ställa krav på kattägare och grisfarmare
Djur har ett egenvärde som är oberoende av djurets värde för människan. Den här principen ska genomsyra ny lag och påverkar dem som jobbar med produktionsdjur – men också dem som har en katt eller en hund.
Lagen om djurvälfärd är en riktig långkörare. Den förra regeringen ville bunta ihop den med landskapsreformen. När riksdagen inte kom till skott med landskapen föll också ambitionerna med att anpassa djurskyddslagen enligt de senaste årtiondenas insikter om god djurvälfärd.
Då Sanna Marins (SDP) regering tog vid dök det upp flera konkreta åtgärder i regeringsprogrammet som påverkade lagberedningen. De har nu infogats i ett omarbetat lagförslag som ligger ute på remiss.
Låt inte orden långkörare och lagberedning avskräcka, för många kan det här vara en riktig bladvändare. Med hjälp av Tiina Pullola, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet, har HBL plockat ut några frågor som är av allmänt intresse och kan komma att debatteras i vår.
HUNDAR OCH KATTER
Från början av 2023 måste alla hundar förses med mikrochip och införas i ett register innan de är tre månader gamla. Från början av 2026 föreslås samma krav gälla alla katter.
Med hjälp av de här registren ska det bli lättare att återbörda försvunna djur till deras ägare. Samtidigt blir det lättare att uppdaga så kallade valpfabriker och att övervaka ärftliga fel. Om en veterinär vid upprepade tillfällen tvingas göra kejsarsnitt på en hund eller vidga luftstrupen på en trubbnosig hund måste detta noteras i registret. Det ska hindra djuret från att användas för avel och därmed föra ärftliga fel vidare.
Fabriker som producerar hundvalpar och kattungar så billigt som möjligt orsakar djurskyddsproblem i hela Europa. I vårt fall handlar det oftast om hundvalpar som kommer från östra Europa och Ryssland. De fraktas till Finland, sedan säljs de vidare med vinst. Det här är inte bara en fråga om djurens välfärd utan också om att hindra organiserad brottslighet. Den nya lagen vill förbjuda införsel av katter och hundar om syftet är att sälja dem vidare inom två månader. Det här ska inte hindra privatpersoner från att skaffa djur utomlands.
Kraven på annonser om katter och hundar lyfts också upp i lagförslaget. I dag används ofta bilder från bildbanker och telefonnumret går till ett förbetalt abonnemang där ägaren inte kan spåras, om val
pen till exempel blir sjuk genast efter att den kommit till sitt nya hem. Efter att lagen trätt i kraft skulle det krävas namn på försäljaren, ett telefonnummer och uppgifter om när valpen eller kattungen fötts eller beräknas födas. Minst en bild ska visa djuret eller honan, ifall ungen inte är född.
GRISAR
Grisning i häck är fortfarande den dominerande produktionsformen på finländska svingårdar. Det betyder att suggan som ska grisa hålls i en bur. Suggan kan inte vända sig, bara ligga, stiga upp och dia. I den nya lagen föreslås nya grisningshäckar förbjudas, men de som redan är byggda får fortsätta användas. Olika stöd föreslås uppmuntra grisfarmerna att övergå till frigrisning så snabbt som möjligt.
En central fråga som fortfarande utreds gäller kastreringen av hangrisar. Varje år föds det 2 miljoner grisar i Finland, varav hälften är hangrisar. Med undantag för några få djur som behövs för avel kastreras de här hangrisarna kirurgiskt en kort tid efter att de fötts. De stora köttfabrikerna kräver smärtlindring, i praktiken handlar det då om antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Den här typen av kastrering har frångåtts i vissa länder och man föreslår nu att den slopas även i Finland.
Orsaken till att hangrisarna kastreras är den lukt de får som könsmogna, plus att vuxna hangrisar ryker ihop med varandra hela tiden. Man kan alltså välja att slakta dem i ett tidigare skede. Det andra alternativet är så kallad immunokastrering som används till exempel i Australien. Det är ett vaccin som ges i två omgångar och hindrar könshormonerna från att utvecklas. Det här skulle öka kostnaderna för gårdarna.
KOR OCH HÄSTAR
En av grundtankarna med den nya lagen är att djur inte ska hållas bundna under längre tid, om det inte finns särskilda skäl för det. Därför föreslås nya båsladugårdar förbjudas. De bås som används när lagen träder i kraft får fortsätta att användas för kor och kvigor för mjölkproduktion, men om gården renoveras eller byggs ut får platserna inte bli fler. Alternativet till båsladugårdarna är lösdriftsladugårdar, men det är inte särskilt många som enkelt kan ställa om från den ena formen till den andra.
I samband med att lagen träder i kraft är tanken att utvidga skyldigheten att rasta uppbundna mjölkkor. I dag ska korna få gå ut 60 dagar om året, i framtiden föreslås 90 dagar.
Enligt förslaget ska det också bli förbjudet att hålla hästar fortlöpande uppbundna efter en övergångstid på fem år. Hästarna hålls vanligtvis i boxar, enligt en utredning är det bara ett fåtal stall som håller hästarna bundna i spiltor.
En annan ny sak i förslaget är att det ska göras anmälan till Regionförvaltningsverket om djurtävlingar där djuren kan bli utsatta för “oskälig påfrestning” eller andra former av smärta eller lidande. Det gäller till exempel travarrangörer.
SMÄRTA OCH DÖD
Den nya lagen skulle kräva att man använder smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp på djur. Man kan avvika från kravet på smärtlindring bara när ingreppet orsakar kortvarig smärta eller om det är fråga om en nödsituation.
Lagförslaget öppnar för kameraövervakning i slakterier, för att bättre kunna kontrollera att kritiska skeden sköts på rätt sätt.
Det föreslås också att reglerna för slakt ändras så att djuret alltid ska bedövas före blodavtappningen. Ändringen gäller också slaktmetoder som används på religiösa grunder samt fjäderfän som slaktas för privat bruk. Avlivning av djur i underhållningssyfte förbjuds enligt förslaget. Däremot ska det även i fortsättningen vara tillåtet att avliva kräftor i kokande vatten.
Dessutom skulle den nya lagen förbjuda könsumgänge mellan människa och djur.