Hög risk för kvinnliga högskolestuderande att drabbas av ätstörningar
Psykiska besvär är klart vanligare hos högskolestuderande än hos befolkningen i snitt, visar en färsk jätteenkät gjord av myndigheterna THL och FPA.
Mer än var tredje högskolestuderande har symtom på ångest eller depression, enligt en stor undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkpensionsanstalten FPA. Över 6 000 studerande vid yrkeshögskolor och universitet deltog i enkäten som gjordes i början av året.
Resultatet antyder att psykiska besvär är klart vanligare hos studerande än hos befolkningen i snitt. Mest utsatta är de kvinnliga studerandena: hela 40 procent av enkätens kvinnor berättade om ångest- och depressionssymtom. För männen var motsvarande siffra 28 procent.
Detta ska jämföras med cirka 20 procent för alla finländare i åldersgruppen, enligt en stor underökning gjord i fjol.
Hög risk för ätstörningar
Cirka 13 procent av de studerande i den färska enkäten hade konstaterats ha depression någon gång under de föregående 12 månaderna. Lika många hade konstaterats ha ångeststörning. Även här var kvinnorna något överrepresenterade.
Av enkätens kvinnor riskerade hela 26 procent att insjukna i ätstörningar enligt det så kallade Scofftestet. För enkätens män var motsvarande siffra 8 procent.
Forskningsprofessor Jaana Suvisaari vid THL betonar att vårdbehovet måste bedömas vid långvarig och betydande ångest och depression.
"Orsaken till symtomen kan vara psykiska problem som kräver vård. Samtidigt måste man påverka orsakerna till problemen som orsakar symtom", säger hon i ett pressmeddelande.
Suvisaari konstaterar att det också är viktigt att undervisningspersonalen och de studerande har kontakt med varandra.
"Möten ansikte mot ansikte är särskilt viktiga för studerande vars påfrestning beror på studiesvårigheter som orsakas av distansundervisning", säger hon.
Utanförskap vanligare bland män
Coronarestriktionerna våren 2021, då enkäten genomfördes, begränsade möjligheterna till sociala kontakter. Var fjärde kvinnlig och var tredje manlig studerande kände att de inte tillhörde någon grupp med anknytning till studierna. Med grupp avses här en årskurs, institution, ämnesförening eller annan studerandegrupp.
Känslan av att inte tillhöra någon grupp steg i takt med de studerandes ålder. Av männen i åldern 30–34 år upplevde över hälften att de inte hörde till någon grupp.
Suvi Parikka, utvecklingschef vid THL, konstaterar att distansstudierna har minskat mycket på gemenskapen.
"Särskilt bland unga högskolestuderande försvåras studierna av
bristen på stöd från studiegruppen. Det är viktigt att de studerande får stöd från högskolorna och får delta i studentorganisationernas och andra samfunds verksamhet", säger Parikka.
"Viktigt leva hälsosamt"
Parikka betonar också vikten av hälsosamma levnadsvanor.
Enligt undersökningen är symtom på ångest och depression mindre vanliga hos de som rör på sig enligt myndigheternas motionsrekommendationer. Undersökningen säger dock inget om huruvida dessa studerande mår bättre som en följd av mer motion, eller om de studerande som mår bättre är mer benägna att motionera.
Ungefär var fjärde studerande berättade att de känner sig trötta dagtid nästan varje dag. Av dem upplevde två av tre symtom på ångest och depression.
Trötthet på dagen var klart vanligare hos kvinnliga studerande, och något vanligare hos yrkeshögskolestuderande än hos de som studerar vid universitet.
Var tionde studerande berättade att de sover för lite på grund av att de använder internet.