”En tiondel av alla anställda vid min enhet underpresterade”
Rättsfallet väcker frågor om revisionsverkets förmåga att hantera sina resurser och skattebetalarnas pengar effektivt.
Specialåklagare Mari Mattila preciserade sina straffyrkanden i slutpläderingen i rättegången mot revisionsverkets tidigare generaldirektör Tytti Yli-Viikari i går.
Åklagaren yrkar på 5–7 månaders villkorligt fängelse och 40 dagsböter för grovt missbruk av tjänsteställning för Yli-Viikari och 25 dagsböter för revisionsverkets tidigare förvaltningschef Mikko Koiranen.
Yrkandet gäller ett fall där Yli-Viikari undertecknade ett fallskärmsavtal som gav en överinspektör lön i mer än två år utan arbets- och närvaroplikt, trots att tjänsteförhållandet fortsatte.
– Det är helt uppenbart att avtalet strider mot statstjänstemannalagen. Lagen känner inte till att man har en tjänst, men ingen skyldighet att jobba. Riksdagens justitieombudsman kom till samma slutsats, säger Mattila.
Enligt åklagaren är försvarsadvokat Tuomas Ahos och Tytti Yli-Viikaris argument om överinspektörens underprestationer och behovet av fallskärmsavtalet irrelevanta.
– Ändamålet helgar inte medlen. Det går inte att försvara ett olagligt avtal genom att säga att det var ändamålsenligt och att det hade blivit dyrare för revisionsverket att säga upp överinspektören, säger Mattila.
Har handlat i god tro
Yli-Viikaris försvarsadvokat Tuomas Aho kallade åtalet om grovt missbruk av tjänsteställning ”obegripligt” och nekade till Yli-Viikaris skuld.
– Min huvudman har handlat i god tro. Ingen har medvetet velat bryta mot lagen. Här fanns en djup vilja att lösa ett långvarigt problem, säger Aho.
Måndagens rättsbehandling var i huvudsak reserverad för vittnesmål. Den överinspektör vars arbetsinsatser nu har dryftats i två dagar var fåordig då han rustad i solglasögon och munskydd besvarade åklagarens frågor.
– De ville bli av med mig. Det kan hända att det berodde på den dåliga arbetsatmosfären på revisionsverket, säger han.
Överinspektören medger inte att det skulle ha varit något fel på hans arbetsförmåga, trots att flera av hans chefer intygar motsatsen. Revisionsverkets tidigare förvaltningschef Mikko Koiranen anslog en försonlig ton i sina frågor.
– Jag är jätteledsen över att du tvingas vittna här i dag. Du säger att vi ville bli av med dig. Hade du en egen plan? frågar Koiranen.
– Jag planerade att gå i pension, men inte enligt en tajt tidsplan, säger han.
Enligt överinspektören ställdes han inför ultimatum.
– Min situation var svag. Jag kunde i praktiken inte påverka innehållet i avtalet. Om ledningen lägger fram ett sådant förslag måste man gå med på det, säger han.
Jobbet fyllde inte måttet
Överinspektörens tidigare chef, direktör Leena Juvonen beskrev i detalj hur överinspektören inte mäktade med sin arbetsbörda.
– Hans arbete motsvarade inte våra kvalitetskriterier. Han kunde använda flera månader på att skriva en kort rapport som i normala fall tar några dagar i anspråk, säger Juvonen.
Enligt Juvonen var fallskärmsavtalet en ”mänsklig lösning på problemet” efter att revisionsverket hade försökt erbjuda omplacering, arbetshandledning och företagshälsovårdens stöd.
– Jag visste inte att avtalet var olagligt, säger hon.
Det uppmärksammade fallet med överinspektören är inte unikt.
– Enhetens ledningsgrupp diskuterade upprepade gånger problem som hade med underprestation att göra. Det fanns flera liknande fall, säger Juvonen.
Hårdare metoder lanseras
Hennes kollega Marko Männikkö, förändringsdirektör vid revisionsverket stämmer in i samma kör.
– Revisionsverket har tidigare tilllämpat en kultur där man inte tog tag i missförhållanden. Cirka en tiondel av alla arbetstagare underpresterade vid min enhet för effektivitetsrevision där jag jobbade tidigare, säger Männikkö.
Enligt Männikkö gick revisionsverket in för att effektivera styrningen och kvalitetskontrollen av arbetet från och med 2014, vilket väckte ont blod bland många anställda.
– Den tidigare generaldirektören Tuomas Pöysti föredrog mjukare metoder såsom arbetshandledning. Yli-Viikari kunde också tänka sig hårdare metoder för att få bukt med problemet, säger Männikkö.
Han ifrågasätter även revisionsverkets effektivitet på ett större plan.
Jag visste inte att avtalet var olagligt.
Leena Juvonen Direktör för kompetenscentret, Statens revisionsverk
– Revisionsverket använde cirka 4 000 arbetstimmar på att ge ut inspektionsberättelser och analyser i fjol. Det utgör cirka 15 procent av hela arbetsstyrkan. Det återstår en del att göra för att effektivera arbetet, säger Männikkö.
Helsingfors tingsrätt behandlar härvan kring Yli-Viikaris flygpoäng på onsdag och meddelar då även tidpunkten för det förestående domslutet.