I Helsingfors kan det ta tio dagar att få besked om exponering
I takt med att allt fler nya, dystra, coronarekord slås blir smittspårarnas arbete allt mer krävande. I Helsingfors tvivlar överläkaren Sanna Isosomppi på om smittspårning över huvud taget har någon effekt på samhällsspridningen, medan man på andra håll menar att den fungerar utmärkt.
– Väldigt överbelastad, säger överläkaren på epidemiologiska verksamheten i Helsingfors Sanna Isosomppi om smittspårningen i staden.
Det är inget som har kommit som en överraskning, fortsätter hon. Omikronvariantens framfart har ställt till det rejält och står nu för majoriteten av de positiva provresultaten i Helsingfors.
– Nu måste vi prioritera vem vi kontaktar efter smitta eller exponering. Det kan ta uppemot tio dagar att få veta om en eventuell exponering, men de som vi klassar som högrisk kan kontaktas mycket snabbare. Sådana grupper inkluderar till exempel vårdpersonal och de som bor i samma hushåll som den smittade personen.
Exponeringar inom vården prioriteras naturligtvis högt, men också till exempel om det skett på en byggarbetsplats försöker smittspårare snabbt få kontakt med den exponerade. Det här beror enligt Isosomppi på att trångboddheten som många utländska byggarbetare upplever bäddar för en miljö där smittan kan sprida sig som en löpeld.
Viruset smittar lätt redan två dagar före de första symtomen märks, samtidigt har omikronvarianten inkubationstid på ungefär tre dygn. Det är kortare än de andra varianternas och gör att smittspårare ständigt är ett steg efter, säger Isosomppi.
Hon menar att många som jobbar med spårningen nu har insett att dess betydelse för att kunna kontrollera smittan i samhället är begränsad.
– Den har inte lika stor effekt som tidigare under pandemin då vi inte hade lika mycket smitta i samhället. De flesta infektionerna var kända i början av epidemin, därför kunde infektionskedjorna spåras effektivt.
Restriktionerna och de begränsade närkontakterna gjorde att arbetet var mycket lättare, men nu är det väldigt svårt att veta hur stor effekt det egentligen har då kontakterna är så många.
Stora regionala skillnader
När HBL ringer upp smittspårare och överläkare i Svenskfinland visar det sig ändå snabbt att de regionala skillnaderna är stora. I Vasa handlar det inte om dygn, utan i stället om timmar innan man kan bli kontaktad.
– De exponerade får ett samtal inom 12 timmar, säger Vasa stads ledande överläkare Heikki Kaukoranta.
– Här i Vasa har vi lyckats ganska bra. Vi har lyckats identifiera smittkedjorna och -källorna, detsamma gäller det övriga sjukvårdsdistriktet. Jag anser att de nya fallen har spårats ganska bra fastän de är många.
En stor orsak till att smittspårningen fungerar väl i Vasa är – förutom det lägre antalet fall än i till exempel Helsingfors – att allmänheten verkligen är delaktig i spårningsarbetet, säger Kaukoranta.
– Människor svarar noggrant och vill hjälpa. Det finns inte någon skam i att man skulle testa positivt. Det är en öppenhet på båda sidorna och man berättar vad som gäller och vad man behöver veta.
Både Kaukoranta och Isosomppi understryker vikten av att de som konstaterats vara smittade noggrant anmäler vem som eventuellt kan ha blivit exponerad för coronaviruset. Det är speciellt viktigt när man i Helsingfors är tvungen att prioritera kontakter med de exponerade.
– Man får ett sms med en länk till ett formulär. 50 procent fyller i det, men vi hoppas att fler skulle göra det. Det är nödvändigt för då vet vi vem vi ska ta kontakt med och hur akut det är, säger Isosomppi.
Kaukoranta säger också att man redan före testtillfället kan börja tänka över de närkontakter man har haft de senaste 48 timmarna. Det underlättar spåringsarbetet om det skulle visa sig att man har covid-19.
I Vasa kommer smittan nästan varifrån som helst nu, säger Kaukoranta. Vanligt är ändå att de konstateras från utlandet, huvudstadsregionen och från en positiv familjemedlem. I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt rapporterar man samma sak.
Extra belastat i Borgå
– De flesta smittor hos oss härstammar nog från familjen, eller åtminstone från hushållet, säger Mikko Pietilä, överläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Trots att man har en högre incidens där än i Vasa, 301 respektive 137, känner man inte heller att belastningen är omöjligt stor.
– Smittspårningen är inte hundraprocentig, men det lyckas aldrig. Vi har inte haft hemskt stora problem. Belastningen är hög men vi klarar det ganska bra, säkert bättre här än i huvudstadsregionen.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har bland den högsta incidensen i landet. Den senaste inrapporterade siffran, för tidsperioden mellan 29.11 och 12.12, är 443.
I Borgå märker social- och hälsodirektören Ann-Sofie Silvennoinen av en ökad belastning. Från och med vecka 47 har över 50 personer per vecka bekräftats vara smittade av corona och mellan 100 och 170 personer blivit exponerade.
– Men vi har nog klarat det relativt bra, vi klarar av att spåra det på ungefär ett till två dygn. Så har det fungerat ungefär hela tiden. De två senaste veckorna har det varit extra belastat. Nu kan det ta upp till tre dagar innan exponerade blivit uppringda, säger Silvennoinen.
En nygammal påminnelse
Nyckeln till att kunna stävja smittspridning är densamma som den alltid varit under pandemin: Minska kontakterna med andra människor.
– Viruset lever på att vi träffar varandra, och att träffas sprider viruset. Fast man är vaccinerad och utan symtom kan man smitta, säger Sanna Isosomppi i Helsingfors.
Hon förutspår att antalet nya fall kommer förbli höga och till och med öka ytterligare.
– De som behöver sjukhusvård spelar större roll än antalet nya fall. Majoriteten av de insjuknade har milda symtom eller inga symtom nu när vaccinationsgraden är ganska hög. Det viktigaste är de allvarliga sjukdomarna. Ovaccinerade är prio ett, att ge dem första och andra dosen. Konsekvenserna blir då mindre allvarliga.
❞ Majoriteten av de insjuknade har milda symtom eller inga symtom nu när vaccinationsgraden är ganska hög.
Sanna Isosomppi Överläkare på epidemiologiska verksamheten i Helsingfors