Försämrat coronaläge rubbar inte Finansministeriets tro på tillväxt

Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt blir 2022 ett riktigt tillväxtår.

Konsumtionsivriga finländare som sparat under pandemin kommer att se till att den ekonomiska återhämtningen blir snabb nästa år. Bakslaget med omikronutbrottet antas fördröja processen en aning, men inte sätta några grövre käppar i hjulet.

På sikt är ändå obalansen mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga sektorn ohållbar, och det kommer att bli allt tydligare inom de närmaste åren.

Det här är Finansministeriets sista ekonomiska översikt 2021 i ett nötskal. Nästa år väntas en bnp-tillväxt på 3 procent. Det kan betecknas som optimistiskt i sken av att Finlands Bank räknar med en bnp-ökning på 2,6 procent 2022.

– Hushållens köpkraft bevaras och läget ser bra ut med tanke på industrins investeringar, säger finansrådet Jukka Railavo på Finansministeriet som en förklaring till tillväxtprocenten.

Den tilltagande inflationen är en osäkerhetsfaktor.

– Vi tror att energipriset faller och inflationstrycket lättar under 2022.

Från 2023 och framåt väntas det främst vara livsmedelspriserna som bidrar till en högre inflation, men enligt Finansministeriets prognos kommer inflationen för Finlands del då inte att överskrida 2 procent.

Det här scenariot förutsätter att pandemihanteringen lyckas.

– Det ekonomiska läget kan försämras om man misslyckas, ifall konsumtionen och investeringarna begränsas av restriktionerna, säger Railavo.

Strukturellt underskott oroar

Tjänstemännen är oroliga för vårdskulden som växer för varje månad pandemin pågår. Den kommer att belasta den offentliga sektorn en lång tid efter att pandemin är förbi.

Nyligen visade det sig att prognosen för 2021 slagit ordentligt fel. Finland hade budgeterat för att låna nästan tolv miljarder euro, men slutsumman landar strax under fyra miljarder. Det beror på oväntat snabb ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning.

Så just nu minskar underskottet i de offentliga finanserna, men det är enligt Finansministeriet bara ett tillfälligt fenomen. När den ekonomiska tillväxten mattas av börjar skuldkvoten också öka på nytt.

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara ungefär 1 procent i förhållande till bnp i mitten av 2020-talet. Skuldkvoten beräknas vara 69 procent 2026 – det är nästan tio procentenheter högre än före pandemin.

Mikko Spolander, överdirektör på Finansministeriets ekonomiska avdelning, säger att det bara finns två sätt att motarbeta obalansen inom den offentliga sektorn: öka inkomsterna och minska utgifterna.

– Vi behöver satsa på att förbättra konkurrenskraften och hitta nya tekniska lösningar. Det förutsätter omfattande privata investeringar samtidigt som vi är noggranna med hur vi använder offentliga medel.