Färre skrytbyggen att vänta framöver
De finska byggjättarna tampas med lönsamhetsproblem, vilket till stor del förklaras med specifika, unika storsatsningar som inte levt upp till förväntningarna. På onsdagen drog sig byggfirman YIT ur ett projekt i den här kategorin.
Det är en bransch där marginalerna är låga, vilket betyder att ett enda misslyckat jätteprojekt kan väga tyngre än vinsterna i den övriga verksamheten.
Markku Moilanen Aktieanalytiker
Finlands största byggföretag YIT har inlett förhandlingar med Helsingfors stad och statliga Senatfastigheter om att säga upp kontraktet för Trigoniprojektet i Böle. Projektet innefattar bygget av flera triangelformade skyskrapor i Böle, av vilka den högsta skulle bli hela 190 meter hög.
Det är nästan 60 meter högre än konkurrenten SRV:s skyskrapa Loisto i Fiskehamnen, som är Finlands för närvarande högsta bostadshus.
Beslutet bygger dels på problem specifika för det här projektet, dels på att marknadsläget har förändrats sedan planeringen inleddes innan pandemin, säger Tapio Salo, direktör för utveckling och byggen av fastigheter på YIT.
Till exempel har det visat sig tekniskt komplicerat att bygga så här höga, triangelformade hus på en så liten tomt. Pandemin har också grumlat de ekonomiska utsikterna för fastighets- och hyresmarknaden. Detta i kombination med att kostnaderna för material har stigit snabbt under hösten innebar att riskerna blev för stora.
– Det är en summa av flera orsaker, det finns inte en som är viktigare än den andra, säger Salo.
YIT har redan lagt ner 15 miljoner på planering av projektet, som inleddes med att bolaget vann en arkitekttävling för området 2018. Den summan syns som en nedskrivning i årets fjärde delårsrapport.
Oenighet med staden
Beskedet överraskar inte aktieanalytikern Markku Moilanen, som följer byggbranschen för OP-gruppen. Han konstaterar att det längs vägen har sipprat ut uppgifter som tyder på att YIT och staden inte är överens om hur projektet ska förverkligas.
Helsingin Sanomat rapporterade för ett år sedan att förhandlingarna låst sig, sedan stadens tjänstemän och YIT var oense framför allt om skyskrapornas bredd och avståndet mellan dem. YIT hade velat bygga dem bredare, enligt stadens tjänsteman Ville Purma för att det gör dem mer lönsamma.
– Min gissning är att det här är den huvudsakliga orsaken, vilket i kombination med marknadsläget innebär för stor risk, säger Moilanen.
Svajiga byggföretag
Byggbranschen har haft ett uppsving under de senaste fem åren.
Det syns i en klar ökning av antalet nya höghusprojekt, enligt branschorganisationen Byggindustrins siffror. Men samtidigt har stora byggbolag som YIT, SRV och Lehto Group haft det tufft ekonomiskt.
I fjol rapporterade HBL om att YIT:s lönsamhet var svag, till stor del på grund av att beräkningarna av miljardprojektet Triplas lönsamhet slog fel. Vinsten 2020 halverades jämfört med 2021, trots högre omsättning. I samma veva fick vd Kari Kauniskangas avgå efter att ha lett bolaget i sju år.
I år har det dock gått bättre, och av den tredje delårsrapporten framkom att vinstmarginalerna var 3,6 procent under de första nio månaderna jämfört med 1,4 under samma tid i fjol.
Konkurrenten SRV har haft liknande problem sedan längre tillbaka, bland annat i och med sin inblandning i utvecklingen av Fiskehamnen. Bolaget skuldsanerades 2019 och sålde därefter sin andel i köpcentret Redi, som då beskrevs som ett fiasko. Bygget av skyskraporna i Fiskehamnen har också präglats av förseningar, men på onsdagen kom en positiv nyhet på den fronten.
Bygget av en fjärde skyskrapa på samma område blir av, med draghjälp av det tyska fastighetsinvesterarbolaget Patrizia som köper byggnaden.
Det tredje bolaget, Lehto Group, har krisat och uppvisat minusresultat sedan 2019. I höstas gav bolaget en negativ vinstvarning om att resultatet inte blir positivt i år heller, i motsats till vad som tidigare har meddelats.
Under de senaste fem åren har Lehto Groups och SRV:s börsvärden rasat med 90 procent, medan YIT:s aktie har sjunkit med 45 procent.
Branschen lönsam
Markku Moilanen bedömer att problemen snarare är resultatet av enskilda bolags tillkortakommanden än av allmänna lönsamhetsproblem inom branschen. Den främsta orsaken hittas i unika, dyra projekt som Tripla, Fiskehamnsskraporna och arenabygget ovanför tågspåret i Tammerfors.
– I bakgrunden finns brister i lönsamhetskalkylerna, projektstyrningen och tidtabellerna.
När det gäller normal bostadsproduktion har branschen trots allt varit lönsam den senaste tiden, säger Moilanen. I byggindustrins senaste branschöversikt framgår att lönsamheten visserligen har gått ner något sedan 2017, då vinstmarginalerna i snitt låg strax under sju procent. Men under 2020 ökade marginalerna jämfört med året innan till lite under fem procent.
– Det är en bransch där marginalerna är låga, vilket betyder att ett enda misslyckat jätteprojekt kan väga tyngre än vinsterna i den övriga verksamheten.
Den senaste hösten har materialkostnaderna skjutit i taket, vilket blir ett problem framöver. I augusti låg kostnadsökningen – på årsbasis – kring nio procent. Det är ytterligare en orsak för bolagen att rikta in sig på säkra projekt och stabilisera verksamheten, vilket kan betyda färre storsatsningar, tror Moilanen.
– Förväntningen är att de riktar in sig på lönsamhet snarare än tillväxt. Jag hoppas att de lyckas vända trenden, men bevisbördan för att det går att få ordning på verksamheten ligger på bolagen.