Strängare reglering nödvändig

Det är naturligtvis inte roligt med nya och strängare restriktioner, men de behövs och för vår egen och våra närmastes skull måste vi foga oss. På många sätt är tidpunkten bra med tanke på skolornas jullov. Nackdelen är att julen kan präglas av ensamhet f

Regeringen drog i den omtalade nödbromsen, även om till exempel statsminister Sanna Marin (SDP) inte självmant använde det uttrycket efter de utdragna förhandlingarna på tisdagskvällen.

Regeringen skärper restriktionerna för restauranger, för publiktillställningar där smittrisken enligt hälsovårdsmyndigheten THL är på hög eller medelnivå, covidintyget läggs på is i de flesta fall men för inresa i Finland krävs det eller ett färskt negativt test. Nya yrkesgrupper som närvårdare godkänns för vaccinationer och företagshälsovården ska vaccinera dem som arbetar. Ersättningen för vårdföretagen höjs.

Parallellt med de nya nationella restriktionerna kan och ska kommunerna och regionförvaltningsverken komma med sina egna, anpassade restriktioner. Av de 21 sjukvårdsdistrikten är det enbart 4 som inte befinner sig i spridningsstadiet. I en del regioner, bland annat Egentliga Finland, har strängare restriktioner redan införts.

För huvudstadsregionens del kom coronakoordineringsgruppen med sina förslag till regionförvaltningsverket i tisdags. De formella besluten fattas tidigast torsdag 23.12.

Barnen och ungdomarna prioriteras både enligt regeringens rekommendationer och enligt förslagen för huvudstadsregionen så att deras liv ska begränsas så lite som möjligt.

Det är ett bra och viktigt beslut för det är uppenbart att den långa tiden med distansskola och uteblivna fritidsaktiviteter har lämnat djupa och icke-önskvärda spår.

Jullovet ger skolbarnen en paus och den infaller väldigt lämpligt med tanke på epidemiläget. Efter det ska olika grupper i skolorna inte ha kontakt. Inom småbarnspedagogiken gäller det genast. Det kan vara krävande kring jul och nyår då barnen på daghemmen är färre och grupper därför tillfälligt brukar slås ihop, men det vore väldigt viktigt att så inte sker.

Högskolorna och universiteten föreslås använda distansundervisning till mitten av januari, men i praktiken lär det inte förekomma särskilt mycket undervisning före det.

För alla skol- och studiestadier gäller att rekommendationerna för ansiktsskydd kan skärpas regionalt utifrån epidemisituationen.

Nu får vi verkligen hoppas att de här restriktionerna biter och respekteras så att nya inte införs, särskilt inte sådana som drabbar barn och unga. Skolan, men även olika fritidsaktiviteter, betyder mer än enbart undervisning eller ledd verksamhet. Det ger stabilitet och innehåll, sociala kontakter och viktiga rutiner.

För publiktillställningar föreslås i huvudstadsregionen ett tak på tio deltagare. Dessutom vill man stänga en hel del lokaler – bland annat simhallar och andra innelokaler för idrott, dansutrymmen och de allmänna utrymmena i köpcentren.

Restaurangernas verksamhet inskränks, särskilt för restauranger med alkoholservering. Det första steget tas på julafton, det följande redan 28.12. Restriktionerna gäller till 20 januari.

Branschorganisationen Mara anser att restriktionerna borde gälla enbart icke-vaccinerade. Mara tycks bortse från att även vaccinerade kan drabbas när vaccinets effekt blir svagare. Regeringen lovar som tidigare stödpaket till drabbade branscher.

Det nya med pandemiläget, vid sidan av omikronvarianten, är uttryckligen att vaccineringarna – trots att de i mycket hög grad förhindrar allvarliga former av covid-19 – ändå inte helt förhindrar att vaccinerade smittas. Då kan sjukdomsförloppet vara så milt att den smittade inte ens märker det. Därmed är risken för att sprida smittan ytterligare överhängande.

Syftet med restriktionerna är att bromsa smittspridningen och den smittsamma omikronvariantens utbredning. Så köper vi tid för att höja vaccinationsgraden och att en större del av befolkningen ska få den tredje dosen, som stärker skyddet.

Det är positivt att regeringens restriktioner kan betecknas som ett slags minimum – det visar oss att den primära viljan är ett öppet samhälle.

Vid det här laget är det ändå klart att vi inte på kort sikt kommer att kunna utrota viruset. Vi måste alltså leva med det och det är av största betydelse att vårdmyndigheterna och hela vårdsystemet är förberedda på att det kommer nya varianter och nya smittvågor. En pandemi brukar leva två till fyra år.

Det är intressant att notera att frågan om januarivalet tycks vara en icke-fråga, ingen anser att ens tidpunkten är värd att ifrågasätta.

Vi önskar alla se ett slut på coronatillvaron. Det är bra att komma ihåg att vi ändå är betydligt bättre rustade kring julen 2021 än vi var för ett år sedan, eller i februari–mars 2020.