Objektiva journalister behövs för att förmedla vetenskap i begriplig form

VETENSKAP Filosofen Hannes Nykänen hävdar att ”Massmedier och journalister har inga förutsättningar att granska vetenskaplighet” (HBL Kultur 19.12). Det kan hända att jag som ingenjör inte förstår Nykänens resonemang, men jag anser att Nykänen har fel. Många av de saker som han tar upp, nämligen journalisters och tidningsägares bias kan jag hålla med om, men hans slutsats är och förblir fel.

Det som tydligen stött Nykänen är Rachel Goodmans faktakontroll av forskningsläget bakom Ivermektin. En medicin mot parasiter som bland annat Donald Trump hävdade var en mirakelmedicin mot covid. Artikeln av Rachel Schraer och Jack Goodman som publicerades av BBC den 6 oktober behandlar forskningsläget och konstaterar att de studier som lades fram till stöd för Ivermektin var rena falsarier.

Visst är vetenskapsjournalistik svårt, men när man konstaterar att försöksobjekten är påhittade och sjukhusen som påstods ha utfört studien inte känner till den måste man tvivla på resultaten. Efter att artikeln publicerats har dessutom ännu flera Ivermektin-studier dragits tillbaka på grund av misstänkt fusk. Gemensamt för alla dessa verkar vara att de alla visar en stor effekt av Ivermektin, osannolikt stor. När man exkluderar dessa studier kommer man fram till slutsatsen att Ivermektin antagligen inte är verksamt mot covid (Cochrane, 28 juli 2021).

Om jag förstår Nykänen rätt var detta granskande av evidensläget helt fel. Jag hävdar motsatsen. Jag inser dock att filosofi står väldigt långt ifrån naturvetenskap. Jag känner inte till om man inom filosofin sysslar med dubbelblindade försök och hur de data som ligger bakom en filosofisk slutsats publiceras. Jag dristar mig att tro att så inte är fallet.

Inom naturvetenskaperna är det annorlunda. Studier och rapporter baserar sig på data från försök. Numera publiceras dessa bakomliggande data i de flesta fall. En vetenskapsjournalist behöver inte vara specialist inom ett visst område för att kunna bedöma om ett försöksupplägg är hållbart och om ens slutsatserna i en rapport motsvarar data. Hen kan anlita en statistiker för att analysera bakomliggande data för att se om det är verkligt, eller påhittat. Hen kan läsa vad som skrivs i etablerade tidskrifter och hen kan läsa vad andra forskare skriver på PubPeer. Det är precis det som Goodman och Schraer gjort och deras artikel är en korrekt sammanfattning av forskningsläget.

Riktiga vetenskapsmän är oftast notoriskt dåliga på att kommunicera sina resultat. Just därför behövs skickliga och objektiva vetenskapsjournalister för att förmedla resultaten i en begriplig form.

En vetenskapsjournalist behöver inte vara specialist inom ett visst område för att kunna bedöma om ett försöksupplägg är hållbart och om ens slutsatserna i en rapport motsvarar data.