Fokus låg på barnen och deras välmående
Under torsdagen hölls slutpläderingen i civilrättsmålet där Patentoch registerstyrelsen stämt stiftelsen Bensows tidigare styrelsemedlemmar.
Patent- och registerstyrelsen, PRS, anser att de fem personer som satt i stiftelsens styrelse agerat vårdlöst i samband med renoveringen av Stora Lyan och Lilla Lyan 2014. Styrelsemedlemmarna krävs på nästan 470 000 euro.
PRS anser att det inte finns skäl att jämka skadeståndskraven. Men om så ska göras kan noteras att ordföranden suttit i styrelsen under en lång tid och att en av styrelsemedlemmarna suttit med länge och en av styrelsemedlemmarna är advokat.
Försvaret nekar alla skadeståndskrav. Försvaret framhåller att allt har gjorts för att daghemmet skulle vara klart för fyrtio barn i augusti 2014, och konstaterar att det är centralt enligt stiftelsens stadgar och ändamål.
Försvaret säger att renoveringen man först kom överens om omfattade sammanlagt fyra byggnader för ett värde av 250 000 euro. Styrelsen litade på en person som hade agerat som stiftelsens fastighetsansvarige under en längre tid och hade inga skäl eller kunskap att ifrågasätta den fastighetsansvariges agerande. Tidigare hade det inte funnits något att klaga på, enligt försvaret. Försvaret anser att styrelsemedlemmarna agerat omsorgsfullt och att en av dem dagligen haft kontakt med den fastighetsansvarige som sagt att allt är i sin ordning. Den fastighetsansvarige ska också ha fått 5 500 euro i månaden i ersättning.
De fel som byggentreprenören gjorde ska inte styrelsen belastas för, säger de.
– Man kan inte förvänta sig mera (övervakning red anm.) än att man dagligen får rapporter om att allt är i sin ordning. Styrelsen ska inte trampa omkring på en byggarbetsplats, och även om de hade gjort det: vad hade de sett? frågar försvarets advokat Martina Kronström.
PRS har anlitat advokaten Carola Möller från advokatbyrån Krogerus. Hon underströk att det inte fanns någon anledning att frångå normal praxis när det handlade om en stor renovering, och hänvisar till att det inte funnits skriftligt avtal där man kommit överens om till exempel pris, tidtabell, skadestånd vid försening, försäkring med mera.
– Svarande borde ha varit medveten om att det finns risker med att renovera gamla byggnader.
Eftersom det inte fanns ett avtal med entreprenören fanns det inget avtal man kunde bryta, om styrelsen hade valt att byta entreprenör.
– En omsorgsfull styrelse hade fyllt alla krav, men om redan något av kraven hade uppfyllts hade man kunnat hindra skadan.
Tingsrättens dom i målet ges den 18 februari.