Enkelt att kolla elpriset innan du värmer bastun
Den som vill anpassa sin elförbrukning enligt börspriset kan lätt göra det. Men den egna elräkningen är bara en del av en privatpersons energikostnader – tänk om husbolaget har ett avtal bundet till börsel?
När elpriset nyligen slog nya rekord blev det uppenbart för de flesta vilken skillnaden på olika elavatal är. Med ett avtal som är bundet till börspriset på el har kostnaderna mångdubblats, och elbolagen har berättat att många kunder velat byta till förmånligare avtal.
Det egna avtalet är en sak. Men som bostadsägare betalar man också för den el som husbolaget använder, genom skötselvederlaget. Men hur sannolikt är det att husbolaget har ett elavtal bundet till börspriset?
Petri Pylsy, ledande sakkunnig inom energi och klimat på Fastighetsförbundet, har inga uppgifter om husbolagens elavtal.
Den enda uppgiften han kan utgå ifrån är Energimyndighetens sammanställning som visar att 8 procent av alla elkunder i Finland hade rörligt elpris, så kallad börsel för ett år sedan. I den här siffran finns allt från privatpersoner till husbolag och mindre företag.
Pylsy tror inte att det är särskilt vanligt att husbolag väljer rörligt elpris. Dels är det lättare att göra upp en budget när utgifterna är förutsägbara, dels kan ett husbolag som värms med fjärrvärme sällan dra nytta av fördelarna med rörligt pris.
– Husbolag som värms med fjärrvärme använder el till gemensamma utrymmen, belysning och maskiner. Den här användningen kan inte koncentreras till tider när elen är billigare.
En orsak till att välja börsel är att man till exempel har en egen varmvattenberedare som kan värmas under natten när elpriset är lägre.
Pylsy utesluter ändå inte att enstaka husbolag kan ha ett elavtal som de senaste månaderna kostat invånarna mer än beräknat. Här gäller det för husbolagets styrelse att vara på alerten. En styrelsemedlem behöver enligt honom veta vilket avtal bolaget har och föra en aktiv diskussion om energilösningar med disponenten.
– Elen står i snitt för mellan 3 och 5 procent av skötselkostnaderna i ett hus som värms med fjärrvärme. Det viktiga är att se till att fastighetens tekniska system är i skick, så att man inte slösar med energi. Man måste följa elförbrukningen för att kunna reagera om den plötsligt ökar.
För de boende är skillnaderna mellan utgifter för värme och el kanske inte så tydliga. Om det känns onödigt varmt i trappuppgången i Helsingfors och systemet går att justera, sparar man fjärrvärme. Samma gäller en kortare dusch med vatten som värms med fjärrvärme.
De husbolag som tröttnat på stigande fjärrvärmekostnader och därför investerat i jord- eller bergvärme behöver vara mer uppmärksamma på bolagets elavtal.
– Då utgår man från att en tredjedel av uppvärmningen kommer från köpt el, säger Pylsy.
Går att förutse
Finländarna är inte längre stöpta i samma form, brukar elbolagen berätta inför julhelgen. Det är långt ifrån alla hushåll som lägger in julskinka och diverse lådor i ugnen natten före julafton. Alla badar heller inte bastu samtidigt.
Antti Paananen, direktör på Energimyndigheten, säger att man ser en viss ökning i hushållens elförbrukning under julen. Men det påverkar inte elpriset.
– Industrin och företagen använder mindre el under samma period.
Elpriset styrs av många faktorer. De skyhöga priserna i början av december berodde delvis på störningar i elproduktionen i Baltikum, något som inte kunde förutses. Väderprognosen är en annan faktor.
Köpare och säljare i Europa ger sina bud för nästa dag före klockan 13. Vid 15–16-tiden är priserna spikade. Antti Paananen Direktör på Energimyndigheten
Men för den enskilda konsumenten som väljer att uthärda med sitt börsbundna elavtal är det inte antalet minusgrader och vinden i trädtopparna man ska titta på innan man kör i gång diskmaskinen.
Paananen använder själv Fingrids Tuntihinta-app för en överblick av det kommande dygnets priser, timme för timme. Elbörsen är inte som en aktiebörs där utbud och efterfrågan styr priset i realtid.
– Köpare och säljare i Europa ger sina bud för nästa dag före klockan 13. Vid 15–16-tiden är priserna spikade.
Via till exempel Fingrids app kan man alltså titta vilken tid det är som billigast att värma bastun, ifall man påverkas av börspriset.
När den här texten skrivs kan man till exempel se att det är betydligt billigare att lägga in kålrotslådan i ugnen klockan 23 än klockan 18 dan före dopparedan.