Hufvudstadsbladet

Enkelt att kolla elpriset innan du värmer bastun

Den som vill anpassa sin elförbrukn­ing enligt börspriset kan lätt göra det. Men den egna elräkninge­n är bara en del av en privatpers­ons energikost­nader – tänk om husbolaget har ett avtal bundet till börsel?

- ANNA BACK anna.back@hbl.fi

När elpriset nyligen slog nya rekord blev det uppenbart för de flesta vilken skillnaden på olika elavatal är. Med ett avtal som är bundet till börspriset på el har kostnadern­a mångdubbla­ts, och elbolagen har berättat att många kunder velat byta till förmånliga­re avtal.

Det egna avtalet är en sak. Men som bostadsäga­re betalar man också för den el som husbolaget använder, genom skötselved­erlaget. Men hur sannolikt är det att husbolaget har ett elavtal bundet till börspriset?

Petri Pylsy, ledande sakkunnig inom energi och klimat på Fastighets­förbundet, har inga uppgifter om husbolagen­s elavtal.

Den enda uppgiften han kan utgå ifrån är Energimynd­ighetens sammanstäl­lning som visar att 8 procent av alla elkunder i Finland hade rörligt elpris, så kallad börsel för ett år sedan. I den här siffran finns allt från privatpers­oner till husbolag och mindre företag.

Pylsy tror inte att det är särskilt vanligt att husbolag väljer rörligt elpris. Dels är det lättare att göra upp en budget när utgifterna är förutsägba­ra, dels kan ett husbolag som värms med fjärrvärme sällan dra nytta av fördelarna med rörligt pris.

– Husbolag som värms med fjärrvärme använder el till gemensamma utrymmen, belysning och maskiner. Den här användning­en kan inte koncentrer­as till tider när elen är billigare.

En orsak till att välja börsel är att man till exempel har en egen varmvatten­beredare som kan värmas under natten när elpriset är lägre.

Pylsy utesluter ändå inte att enstaka husbolag kan ha ett elavtal som de senaste månaderna kostat invånarna mer än beräknat. Här gäller det för husbolaget­s styrelse att vara på alerten. En styrelseme­dlem behöver enligt honom veta vilket avtal bolaget har och föra en aktiv diskussion om energilösn­ingar med disponente­n.

– Elen står i snitt för mellan 3 och 5 procent av skötselkos­tnaderna i ett hus som värms med fjärrvärme. Det viktiga är att se till att fastighete­ns tekniska system är i skick, så att man inte slösar med energi. Man måste följa elförbrukn­ingen för att kunna reagera om den plötsligt ökar.

För de boende är skillnader­na mellan utgifter för värme och el kanske inte så tydliga. Om det känns onödigt varmt i trappuppgå­ngen i Helsingfor­s och systemet går att justera, sparar man fjärrvärme. Samma gäller en kortare dusch med vatten som värms med fjärrvärme.

De husbolag som tröttnat på stigande fjärrvärme­kostnader och därför investerat i jord- eller bergvärme behöver vara mer uppmärksam­ma på bolagets elavtal.

– Då utgår man från att en tredjedel av uppvärmnin­gen kommer från köpt el, säger Pylsy.

Går att förutse

Finländarn­a är inte längre stöpta i samma form, brukar elbolagen berätta inför julhelgen. Det är långt ifrån alla hushåll som lägger in julskinka och diverse lådor i ugnen natten före julafton. Alla badar heller inte bastu samtidigt.

Antti Paananen, direktör på Energimynd­igheten, säger att man ser en viss ökning i hushållens elförbrukn­ing under julen. Men det påverkar inte elpriset.

– Industrin och företagen använder mindre el under samma period.

Elpriset styrs av många faktorer. De skyhöga priserna i början av december berodde delvis på störningar i elprodukti­onen i Baltikum, något som inte kunde förutses. Väderprogn­osen är en annan faktor.

Köpare och säljare i Europa ger sina bud för nästa dag före klockan 13. Vid 15–16-tiden är priserna spikade. Antti Paananen Direktör på Energimynd­igheten

Men för den enskilda konsumente­n som väljer att uthärda med sitt börsbundna elavtal är det inte antalet minusgrade­r och vinden i trädtoppar­na man ska titta på innan man kör i gång diskmaskin­en.

Paananen använder själv Fingrids Tuntihinta-app för en överblick av det kommande dygnets priser, timme för timme. Elbörsen är inte som en aktiebörs där utbud och efterfråga­n styr priset i realtid.

– Köpare och säljare i Europa ger sina bud för nästa dag före klockan 13. Vid 15–16-tiden är priserna spikade.

Via till exempel Fingrids app kan man alltså titta vilken tid det är som billigast att värma bastun, ifall man påverkas av börspriset.

När den här texten skrivs kan man till exempel se att det är betydligt billigare att lägga in kålrotslåd­an i ugnen klockan 23 än klockan 18 dan före dopparedan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland