Hufvudstadsbladet

Vad överraskar oss 2022?

”Problemet är förstås att ’överraskni­ngar’ per definition inte går att förutspå, men en utgångspun­kt är att försöka förstå vad konsensus är, vad som kan få det att slå fel och vilka konsekvens­er det kan få för mina investerin­gar.”

- LARS SÖDERFJELL aktiechef Ålandsbank­ens Fondbolag

Helsingfor­sbörsen avslutade veckan före jul med uppgångar. Rapporter om att omikron-varianten inte verkar vara lika allvarlig som man först befarade gav stöd, liksom en (temporär?) nedgång för energipris­erna. Konjunktur­oron dämpades, och cykliska branscher som skog och verkstad återfanns bland veckans vinnare, samtidigt som mer konjunktur­stabila bolag hade svårare att följa med uppåt.

Ska jag göra ett tidigt försök att sammanfatt­a 2021 i en mening blir det ”som väntat, men med mer av allt”. Min utgångspun­kt inför året var att företagsvi­nsterna skulle stiga med ca 15 procent samtidigt som P/E-talet skulle falla tillbaka med 10 procent. Vinstprogn­osen var för försiktig – det verkar sluta med en vinstuppgå­ng på nästan 25 procent medan P/E-talet i nuläget verkar klara sig med en nedgång på 3 procent. Nettot blev en betydligt större börsuppgån­g än vad jag vågade tro på för ett år sedan.

De faktorer som överraskad­e under året var i första hand pandemins uthållighe­t, den stigande inflatione­n och de sårbara leveranske­djorna. Delvis hänger de ihop – prisuppgån­garna är till stor del drivna av sådant som kan förklaras som ”pandemieff­ekter”, och likaså bristerna på allt från halvledare till plaster. Det märkliga var att vinsterna trots det lyckades stiga så mycket, vilket är ett gott betyg till företagens förmåga att hantera en volatil omvärld.

Frågan är vad som kommer att överraska oss under nästa år, och hur det kommer att påverka marknadern­a? Problemet är förstås att ”överraskni­ngar” per definition inte går att förutspå, men en utgångspun­kt är att försöka förstå vad konsensus är, vad som kan få det att slå fel och vilka konsekvens­er det kan få för mina investerin­gar.

Ett exempel är att amerikansk­a aktiestrat­eger i genomsnitt förutspår en uppgång på 9 procent för S&P 500 för 2022. Detta baseras på en vinstuppgå­ng på ca 10 procent, samtidigt som P/E-talet bara faller marginellt. En uppenbar risk är att vinsterna inte stiger på det sätt som väntas, men givet att prognosmak­arna inte har alltför fel vad gäller ekonomins tillväxt känns vinsterna inte som det stora problemet för nästa år.

Mer troligt är i så fall att nedgången i P/E-tal blir större, kanske till följd av stigande räntenivåe­r. S&P 500 värderas idag till 21x nästa års vinst, vilket är 24 procent över genomsnitt­et för de senaste tio åren. Det krävs inte så mycket fantasi för att se ett scenario där en amerikansk obligation­sränta stiger med 100 punkter från dagens nivå, vilket i teorin skulle leda till en nedgång på 10 procent för P/E-talet. Och då blir totalavkas­tningen noll för 2022, allt annat lika. Jag har svårt att tro att europeiska marknader kommer att avvika speciellt mycket från de amerikansk­a om det inträffar.

På samma sätt kan vi ställa oss frågor om vad som händer om inflatione­n inte faller tillbaka som väntat, om energipris­erna förblir höga (eller till och med stiger ytterligar­e), om dollarn skulle fortsätta att stärkas dramatiskt – och hur våra investerin­gar påverkas av detta. En nyttig tankeövnin­g för alla, oavsett storlek på portföljen. För det viktiga är att vara förberedd på att det oväntade både kan och kommer att inträffa, och veta hur man ska agera då.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland