Vad överraskar oss 2022?

”Problemet är förstås att ’överraskningar’ per definition inte går att förutspå, men en utgångspunkt är att försöka förstå vad konsensus är, vad som kan få det att slå fel och vilka konsekvenser det kan få för mina investeringar.”

Helsingforsbörsen avslutade veckan före jul med uppgångar. Rapporter om att omikron-varianten inte verkar vara lika allvarlig som man först befarade gav stöd, liksom en (temporär?) nedgång för energipriserna. Konjunkturoron dämpades, och cykliska branscher som skog och verkstad återfanns bland veckans vinnare, samtidigt som mer konjunkturstabila bolag hade svårare att följa med uppåt.

Ska jag göra ett tidigt försök att sammanfatta 2021 i en mening blir det ”som väntat, men med mer av allt”. Min utgångspunkt inför året var att företagsvinsterna skulle stiga med ca 15 procent samtidigt som P/E-talet skulle falla tillbaka med 10 procent. Vinstprognosen var för försiktig – det verkar sluta med en vinstuppgång på nästan 25 procent medan P/E-talet i nuläget verkar klara sig med en nedgång på 3 procent. Nettot blev en betydligt större börsuppgång än vad jag vågade tro på för ett år sedan.

De faktorer som överraskade under året var i första hand pandemins uthållighet, den stigande inflationen och de sårbara leveranskedjorna. Delvis hänger de ihop – prisuppgångarna är till stor del drivna av sådant som kan förklaras som ”pandemieffekter”, och likaså bristerna på allt från halvledare till plaster. Det märkliga var att vinsterna trots det lyckades stiga så mycket, vilket är ett gott betyg till företagens förmåga att hantera en volatil omvärld.

Frågan är vad som kommer att överraska oss under nästa år, och hur det kommer att påverka marknaderna? Problemet är förstås att ”överraskningar” per definition inte går att förutspå, men en utgångspunkt är att försöka förstå vad konsensus är, vad som kan få det att slå fel och vilka konsekvenser det kan få för mina investeringar.

Ett exempel är att amerikanska aktiestrateger i genomsnitt förutspår en uppgång på 9 procent för S&P 500 för 2022. Detta baseras på en vinstuppgång på ca 10 procent, samtidigt som P/E-talet bara faller marginellt. En uppenbar risk är att vinsterna inte stiger på det sätt som väntas, men givet att prognosmakarna inte har alltför fel vad gäller ekonomins tillväxt känns vinsterna inte som det stora problemet för nästa år.

Mer troligt är i så fall att nedgången i P/E-tal blir större, kanske till följd av stigande räntenivåer. S&P 500 värderas idag till 21x nästa års vinst, vilket är 24 procent över genomsnittet för de senaste tio åren. Det krävs inte så mycket fantasi för att se ett scenario där en amerikansk obligationsränta stiger med 100 punkter från dagens nivå, vilket i teorin skulle leda till en nedgång på 10 procent för P/E-talet. Och då blir totalavkastningen noll för 2022, allt annat lika. Jag har svårt att tro att europeiska marknader kommer att avvika speciellt mycket från de amerikanska om det inträffar.

På samma sätt kan vi ställa oss frågor om vad som händer om inflationen inte faller tillbaka som väntat, om energipriserna förblir höga (eller till och med stiger ytterligare), om dollarn skulle fortsätta att stärkas dramatiskt – och hur våra investeringar påverkas av detta. En nyttig tankeövning för alla, oavsett storlek på portföljen. För det viktiga är att vara förberedd på att det oväntade både kan och kommer att inträffa, och veta hur man ska agera då.