UPM höjer kvinnolöner för att få bukt med lönegap

UPM:s havererade förhandlingar med facket har toppat nyhetssidor under hösten. Parallellt med tvisten kom skogsbolaget med en nyhet med ett annat budskap: lönerna ska höjas för 400 anställda. Det är inget pr-trick, säger personaldirektören.

Skogsbolaget UPM har upptäckt oförklarade skillnader mellan manliga och kvinnliga anställdas lön, efter en färsk utredning. Med det menas löneskillnader som inte kan motiveras med skillnader i till exempel erfarenhet, utbildning, arbetsort eller arbetsuppgifter.

På samhällelig nivå är det ett välkänt faktum att det finns oförklarade löneskillnader mellan män och kvinnor. 2018 var de finska kvinnornas snittlön 6,7 procent lägre än männens, efter att man kontrollerat för skillnader i arbetsuppgifter och kompetens, enligt Institutet för hälsa och välfärd.

För UPM:s del ska detta nu åtgärdas, meddelar bolaget. De är inte ensamma i att försöka göra lönepolitiken mer rättvis: Nokia gjorde en liknande utredning för två år sedan, och enligt Kauppalehti ska konkurrenten Stora Enso inleda en nästa år.

UPM har anställda i 46 länder, och i tio av dem fanns oförklarade löneskillnader. Totalt handlar det om drygt 400 anställda, eller 2,3 procent av hela UPM:s personal som nu får en solidarisk löneförhöjning vid årsskiftet. HBL ringde upp bolagets personaldirektör Riitta Savonlahti för att få veta mer.

Hur stora var löneskillnaderna inom bolaget? – Vi delar inte med oss av exakta siffror, men de var olika stora i olika länder. Det jag kan säga att Finland är ett av de länder där vi upptäckte oförklarade löneskillnader.

Varför har ni inte höjt kvinnornas löner tidigare, om ni har känt till att det funnits skillnader? – Det är tack vare våra nuvarande system och analytik som vi har kunnat göra det. Vi har vetat på en grov nivå att det finns löneskillnader, men vi har inte kunnat kontrollera siffrorna för andra förklaringar och göra dem jämförbara sinsemellan. Men jag skulle se det så här: varför inte göra det nu?

Hur mycket kostar höjningarna för bolaget? – Jag kan inte ge ut exakta siffror, men kostnadsmässigt skulle jag säga att det inte är någon stor sak för bolaget.

Bolaget kommer i sin undersökning fram till att skillnaderna framför allt beror på att ingångslönerna är olika för män och kvinnor. Man upptäckte inga skillnader i löneförhöjningar och bonusar för dem som redan jobbade inom företaget.

Vad gör ni för att inte samma mönster upprepas då ni anställer i framtiden? – Det här är något vi diskuterar. Kvinnornas löner får inte sacka efter männens redan i starten, för då blir det svårt att hinna i kapp. Ett vanligt problem är att kvinnor ger lägre löneanspråk än män, men då har vi som arbetsgivare ett ansvar att aktivt se till att lönerna är rättvisa.

"Inget pr-trick"

Under hösten har UPM varit i blickfånget för en infekterad fråga som också anknyter till lönerna. Det handlar om kollektivavtalstvisten med fackförbunden Pro, Pappersförbundet och Elektrikerförbundet, som kommer att leda till en tre veckor lång strejk från och med den första januari.

I bakgrunden finns skogsindustrins beslut att överge de sedvanliga nationella kollektivavtalsförhandlingarna. I stället ska varje skogsindustriföretag förhandla med facket separat. Speciellt för UPM är att bolaget vill få till separata avtal för varje affärsområde. Det har varit en svår nöt att knäcka, och det finns en facklig oro för att lönerna pressas ned.

Mot den bakgrunden väcks frågor om tidpunkten för nyheten om löneskillnaderna. Har den valts för att avleda uppmärksamheten från tvisten med facket? Savonlahti avfärdar teorin. – Det här två frågorna har inget att göra med varandra. Vi sysslar inte med pr-trick, utan tycker ärligt att frågan om rättvisa löner är viktig.