Evig diskussion om arbetspensionernas storlek
PENSIONER Diskussionen om pensionernas tillräcklighet har av olika orsaker åter gått i gång. Jag kommenterade ärendet 2018, men det är väl tid att repetera.
Det finns förstås fog för diskussionen. En orsak är de små pensionerna, en annan är rädslan för att framtida pensioner inte skall räcka till och en tredje orsak är att man upplever att pensionernas storlek inte följer kostnadsutvecklingen.
De små arbetspensionerna är ofta en följd av en kort arbetskarriär. Det finns många orsaker till det, men det bästa sättet att motverka en låg pension är att sträva till så många aktiva arbetsår som möjligt. En låg lön ger matematiskt en låg pension. Här kommer FPA:s folkpension in. Om din arbetspension understiger 1 368 euro per månad får du ett tillägg från FPA. Om vi vill påverka de små pensionerna sker det genom att höja detta maximibelopp för en tilläggspension från FPA. Det är en politisk fråga med återverkningar på statsbudgeten och våra skatter.
De som tror att framtidens pensionärer inte kommer att få en rimlig pension har inte bekantat sig med vårt pensionssystem. Jag rekommenderar ett besök på Pensionsskyddscentralens hemsida etk.fi/sv/ Så länge vi har ett fungerande näringsliv med arbetsgivare och arbetstagare som betalar sina pensionsavgifter, har vi grunden för våra pensioner garanterad. Pensionsåldern och storleken av pensionen kan variera beroende på ekonomins utveckling. Vi vet att pensionssystemet når en kritisk punkt 2060 då förhållandet mellan mängden pensionärer och arbetstagare når en ofördelaktig punkt. Detta är något som vi måste arbeta aktivt på för att motverka. Om vi inte har tillräckligt med egen arbetskraft måste vi skapa ett hållbart system för att få en väl fungerande invandring till arbetet.
En ständigt återkommande fråga är pensionsindexet, som bestämmer hur mycket vår pension stiger. Det nuvarande brutna indexet följer till 80 procent kostnadsutvecklingen och 20 procent löneutvecklingen. Det betyder att pensionen utvecklas långsammare än lönerna men snabbare än levnadskostnaderna. På tjugo år har de genomsnittliga pensionernas köpkraft ökat med 40 procent. Det beror också på att de nyblivna pensionärerna har en bättre startpension än de äldsta åldersklasserna, som inte hann arbeta 40 år inom pensionssystemet och därför inte har fått full pension.
Det finns politiker som kräver en återgång till det tidigare använda ”halvvägsindexet” där löneutvecklingen väger 50 procent. Den stora frågan är pensionsfondernas tillräcklighet för att klara den kritiska punkten 2060. Trots att fondernas storlek nu är omkring 245 miljarder euro måste det jämföras med det pensionsansvar som de skall täcka, kalkylmässigt kring 800 miljarder euro. Här gäller det kunna procenträkning, och jag ser att den färdigheten är skral hos dessa politiker.
En intressant modell är den svenska pensionsbromsen. Den gör att pensionsindexet reagerar på förhållandet mellan pensionsfondernas storlek och pensionsansvaret. Om fonderna utvecklas bättre än kalkylerat, stiger indexet, men om avkastningen är dålig, sjunker indexet. Minimum kunde vara att följa levnadskostnadsindex och maximum att följa löneindex.
Om fonderna blir otillräckliga borde avgifterna för arbetsgivare och arbetstagare höjas. De utgör i dag cirka 24 procent. En höjning av dem är bort från lönebetalningsförmågan och vår internationella konkurrenskraft. En möjlighet är att höja fondernas rätt att investera i aktier. Detta kan höja avkastningen, men samtidigt öka risken. Det finns exempel på fonder i andra länder som ger en bättre avkastning med denna placeringsstrategi.
Finlands företagares vd Mikael Pentikäinen har nyligen föreslagit att man borde sammanslå de fyra pensionsförsäkringsbolagen och därigenom spara flera hundra miljoner euro i administrativa kostnader per år. Det är säkert ett förslag som väcker motreaktioner, men är värt att utreda.
Jag tror inte att diskussionen tar slut, det finns alltid tillräckligt många som inte har bekantat sig med vårt ganska invecklade pensionssystem, och åsikter får man ju alltid ha. Men det hjälper om man dessutom kan procenträkning!