Experter tonar ned ryskt hot om finländskt Natomedlemskap
Rysslands varning för ett finländskt Natomedlemskap är över huvud taget inget nytt under solen, bedömer Henrik Lax. René Nyberg säger att Finland inte kan lösa dilemmat med en oförutsägbar stormaktsgranne, men nog handskas med det.
Ryssland varnar Finland och Sverige för att gå med i försvarsalliansen Nato. Det ryska utrikesministeriets pressdirektör Maria Zacharova sade enligt nyhetsbyrån Ria Novostij på julafton att det är fullständigt klart att ett finländskt och svenskt Natomedlemskap skulle få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser” som skulle ”förutsätta ryska motåtgärder”.
Därmed gjorde hon klart att de ryska varningarna för en Natoexpansion österut inte gäller bara Ukraina utan likväl Finland och Sverige. Enligt Zacharova jobbar Nato ”målmedvetet för att Finland och Sverige ska driva dess intressen och en opportunistisk politik”. Som exempel på det nämnde hon att länderna allt oftare deltar i Natos stridsövningar och upplåter sitt territorium för samma ändamål, vilket ”naturligtvis inte kan låta bli att väcka frågor hos oss”.
Vidare definierade Zacharova Nato som en ”aggressiv militärallians”, inte som en försvarsallians.
När HBL frågar den tidigare riksdagsledamoten, Europaparlamentarikern och Rysslandskännaren Henrik Lax hur han tolkar uttalandet svarar han kort:
– Det är absolut ingenting nytt under solen.
Lax påminner om att han redan under Gullrandasamtalen 2014 uttryckte sin oro för att Finland befinner sig i gråzonen mellan Nato och Ryssland.
– Jag uttryckte min förhoppning om att vi skulle ta oss ut ur den, säger han.
Diplomaten, författaren och Rysslandsexperten René Nyberg är inte heller särskilt pigg på att åter en gång gå in på det han sagt förut.
Nyberg hänvisar till en redogörelse om konsekvenserna av ett eventuellt finskt Natomedlemskap från 2016 som påpekar att Finland har en ostadig och oförutsägbar stormakt och kärnvapenmakt som granne. Han poängterar att det är ett dilemma som Finland inte kan lösa, men nog handskas med.
– Ingenjörer utgår från att alla problem har en teknisk lösning, men det här är inte ingenjörsvetenskap utan politik och diplomati. Vi kan inte lösa alla problem, men nog hantera dem, säger Nyberg.
Relationerna mellan Nato och Ryssland har tillspetsats de senaste månaderna sedan Ryssland mobiliserat trupper vid den ukrainska gränsen. Ryssland har krävt att Nato inte ska få rekrytera några fler medlemmar och att inga nya Natobaser ska få etableras i forna Sovjetstater.
President Sauli Niinistö poängterade i början av december att förhandlingar om Natomedlemskap är en sak enbart mellan Nato och det land som söker medlemskap. Han betonade att också Finland har en option att ansöka om medlemskap.
USA har tillbakavisat de ryska kraven som oacceptabla, men ser ändå fram emot ett möte mellan Nato och Ryssland, sannolikt den 12 januari. Avsikten är att förhandla om ett säkerhetsavtal för att minska på spänningarna.