Bästa klipp eller värsta blåsning?

Reorna står som spön i backen. Ofta är de för bra för att vara sanna. Nu är mellandagsrean – årets förmodligen näst största blåsning efter Black Friday – här igen. Som konsument vinner du säkrast genom att avstå.

Under shoppinghögtiderna blir det extra tydligt: innerst inne är vi jägare och samlare. Vår psykologiska svaghet att handla på impuls utnyttjas hänsynslöst av handeln. Jakten på det perfekta klippet slutar ofta i en fallgrop.

Trots nya pandemirestriktioner är mellandagsrean i gång. Mellan jul och nyår brukar vi köpa småtråkiga, men nödvändiga prylar i stil med disk- och tvättmaskiner. På kuppen blir någon sugen på en ny tv, smarttelefon eller kanske robotdammsugare. Även om handeln tar sats med mängder av ”sänkta priser” är dessa sällan något att hänga i julgranen.

Mitt i konsumtionshetsen lönar det sig att kolla runt, att jämföra och titta noga på prishistoriken. Handeln har målat in sig själv i ett hörn: i kampen om marknadsandelar krävs numera en stor rabattskylt för att folk alls ska handla. Kommersen är så kampanjstyrd att fuskreor blivit vardagsmat, medan priserna åker jojo-rörelse hela året. Konsumenterna inväntar ständigt nästa erbjudande.

Att införskaffa en pryl till 30, 50 eller 70 procents ”rabatt” må framkalla en känsla av att vara smart. Som kund måste man ha huvudet på skaft för att identifiera fiffel och oseriösa grepp – och därmed undvika shopparens klassiska självbedrägeri.

Precis som köpfesten Black Friday, då många inhandlar tidiga julklappar, kryllar mellandagsrean av trixiga, rent vilseledande procentuella sänkningar. I all tysthet trissar handeln taktiskt upp priserna under hösten, för att senare presentera ”oemotståndliga” erbjudanden. Prisjämförelsesajter avslöjar detta agerande som ger sken av billiga priser, speciellt inom elektronik och mode. Oavsett om du trängs i en fysisk butik eller sitter i hemmets lugna vrå och klickar till dig prylar – tro inte att du automatiskt gör en kupp.

Som kund gäller det att vara väl förberedd på exakt vad du vill ha. En tydlig inköpslista och strikt budget vaccinerar dig mot den emotionella ruschen. Reabudskap är nämligen extremt känslodrivna: själva syftet är att locka dig att köpa vara nummer två och tre.

Butiker skyltar med ”rea upp till 70 procent”, men det gäller oftast några enstaka lockvaror till ”begränsat antal”. Med idel löften om ”låga” priser fångar handeln upp köpsugna kunder som befinner sig i ett sårbart psykologiskt tillstånd. De som bemödar sig att peta bort de röda prislapparna – fysiskt eller digitalt – lägger inte sällan märke till vad som även i bästa fall bör betecknas som oärligt beteende, i värsta fall som bluffrea.

Vidare: ofta gäller erbjudanden på säg, 70 procent, produkter som inte ingår i det ordinarie sortimentet – och alltså saknar ordinarie pris. Handelns syfte med reor är att få oss att hamstra så mycket som möjligt – för att ta igen förlorade marginaler.

En uppenbar annonsfälla gillras av reklam där priset jämförs med tidigare säljled, serverade av tillverkaren eller importören. Dessa ”rekommenderade priser” (ohjevähittäishinta på finska, förkortat ovh) är teoretiska belopp som sätter kundens omdöme ur spel. Syftet med denna typ av marknadsföring är att få ordinarie priser att låta fördelaktiga. Sålunda framkallas hos kunden en falsk känsla av att erhålla ett väsentligt lägre pris genom att hugga till på direkten.

Visserligen kan mindre kräsna kunder göra kap inom elektronik – förutsatt att man nöjer sig med fjolårets modell, en pryl som fått en uppföljare med mer avancerade funktioner. Samtidigt bör man vara uppmärksam på att många elektronikaffärer säljer snarlika modeller som är billigare utrustade. Omvänt: det lönar sig sällan att gå omkring och dregla över en ny modell med hårfina förbättringar.

Den som är redo att investera tid och möda i att botanisera kan oftast vaska fram en och annan bra deal i readjungeln. Tyvärr blandas äkta fynd ihop med en salig röra av rabatterade lagervaror och dammiga märkligheter från baksidan av förrådet.

Inför lockropen till köphets gör de flesta av oss klokt i att ta modell av sagohjälten Odysseus män: peta in vax i öronen för att inte lockas av sirenernas sång. Likt havet har reorna nämligen en förrädiskt lugn yta, som döljer klippor och grund. Den som ändå ger sig ut på seglats bör navigera förbi den vilseledande marknadsföringens grynnor.

Enligt Konkurrens- och konsumentverket strider oriktiga slutförsäljningar, fortlöpande oriktiga erbjudanden och lockerbjudanden alltid mot konsumentskyddslagen. Ett säkert recept för sinnesro är att göra som Odysseus, som lät binda fast sig själv vid masten. Den slutliga vinnaren i spelet vid namn Shopaholic är den som avstår.