Hufvudstadsbladet

Att köpa inhemskt gör oss inte ett dugg rikare

- JUHANA VARTIAINEN är borgmästar­e (Saml) i Helsingfor­s.

I och med att världspoli­tiken presentera­r sina hotfulla sidor – pandemin, Kina, Ryssland … – tycker jag mig skönja en politisk efterfråga­n för nationalis­m. Allt oftare uttrycks det i form av en vädjan att köpa inhemska produkter. När man köper från finländska företag, påstås det, skapar man arbetstill­fällen för finska löntagare, och då ökar sysselsätt­ningen i Finland. ”Att välja finländska produkter eller tjänster är ett ansvarsful­lt val som påverkar sysselsätt­ningen”, står det på hemsidan av Förbundet för finländskt arbete. Verkar plausibelt, eller hur?

Nej, säger nationalek­onomen. Att köpa inhemskt påverkar inte den inhemska sysselsätt­ningen. Varför? En grundlägga­nde insikt är att antalet sysselsatt­a i Finland i längden påverkas endast av hur stor vår arbetskraf­t är samt av hur stor andel av den som inte är arbetslös. Dessa beror inte på efterfråga­n, utan på utbudsfakt­orer: storleken av befolkning­en i arbetsför ålder, samt arbetskraf­tsdeltagan­det, det vill säga andelen av den arbetsföra befolkning­en som söker sig till arbetsmark­naden. Deltagande­t beror på incitament­en för att arbeta och påverkas av skattesyst­emet, det sociala skyddsnäte­t samt arbetsmark­nadslagsti­ftningen.

Arbetsmark­naden sysselsätt­er i genomsnitt ungefär den befintliga arbetskraf­ten, minus den genomsnitt­liga (strukturel­la) arbetslösh­eten. En dubbelt så stor ekonomi som Finland, allt annat lika, skulle ha en dubbel sysselsätt­ning.

Var kommer då efterfråga­n in? Efterfråga­n påverkar sysselsätt­ningens konjunktur­ella variatione­r. En lågkonjunk­tur innebär att sysselsätt­ningen underskrid­er sin långfristi­ga strukturel­la nivå, och vice versa i en överhettad ekonomi.

Detta resonemang kan förefalla konstigt. Om finländarn­a plötsligt började föredra inhemska produkter, på bekostnad av importerad­e produkter, skulle detta inte obönhörlig­en leda till fler arbetstill­fällen och en högre sysselsätt­ning? Detta gemene mannens argument förbiser att arbetskraf­ten är en knapp resurs. Anta till exempel att många finländare plötsligt började köpa inhemskt öl i stället för utländska bryggeripr­odukter. Ja, sysselsätt­ningen skulle öka i Finlands bryggerier. Men om detta strukturel­la skift i preferense­rna inte hade ägt rum skulle samma individer förstås inte vara sysslolösa utan verksamma i någon annan bransch. Den extra efterfråga­n på finländskt öl skulle leda till att vi skulle ha mindre resurser för export, eller till att vi måste importera mer av någon annan produkt.

I själva verket är det just de ekonomier som exporterar och importerar mest som ligger på toppen när man jämför det ekonomiska välbefinna­ndet. Det gynnar ett land att satsa på export och importera allt som kan produceras i andra länder mer förmånligt. Att vara självförsö­rjande är inte klokt.

Det är förstås inte fel att välja inhemskt. Om du tycker att ”finländskt” är ett argument som har värde för dig, köp inhemskt och njut av det, för all del. Men inbilla dig inte att du därmed gör en tjänst för ditt land eller andra finländare.

”Om du tycker att 'finländskt' är ett argument som har värde för dig, köp inhemskt och njut av det, för all del.”

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland