Jag kommer att bli smittad
När det tredje pandemiåret står inför dörren är USA materiellt tämligen väl utrustat för det, men mentalt står det sämre till.
Det slog mig häromdagen att jag kommer att bli smittad. Efter att i snart två år efter bästa förmåga ha försökt undvika sjukan, ter den sig plötsligt nästan oundviklig. På en månad har genomsnittet för antalet nya smittade per dag i USA tredubblats och på måndagen noterades över en halv miljon nya fall, vilket är mer än någonsin tidigare.
Men mer än statistiken är det snacket i kompiskretsen som skrämmer. Där covid-19 tidigare känts, måhända naivt och felaktigt, som en något avlägsen sjukdom som det gick att skydda sig mot, känns det plötsligt som om viruset anfaller från alla håll och att försvarsmuren förr eller senare krackelerar.
Kolleger, kompisar och andra bekanta har blivit smittade i större utsträckning än tidigare och framför allt berättar de allt flera historier om hur covid-19 slagit till i deras familj eller vänskapskrets. Att det ofta handlar om människor som vaccinerat sig gör det hela ännu olustigare.
Vi vet att det är omikronvarianten som ligger bakom den nya vågen. Vi vet också att det finns förhoppningar om att den inte är lika farlig som tidigare varianter, men trots det är det som att vara tillbaka i ruta ett.
I nyheterna talar man igen om bristen på covid-19-test. Hockeyligan NHL avbröt sin säsong och andra sporter har tvingats ställa in och skjuta upp otaliga matcher när lagen inte haft tillräckligt många friska spelare.
På Broadway har musikaler igen varit tvungna att ställa in föreställningar och flygbolagen har strukit hundratals flyg mitt i värsta jultrafiken. Städer återinför munskyddstvång inomhus och folkhälsoexperter och politiska ledare uppmanar människor att stanna hemma på nyårsafton.
– Omikron och delta kommer att våldgästa er fest, varnade guvernören i Illinois J.B. Pritzker.
President Joe Biden har försökt balansera mellan att uttrycka tillräcklig oro inför den stundande coronavågen utan att sprida panik. Hans huvudsakliga budskap är att situationen inte är så svår som den var våren 2020. Och han har rätt.
I dag finns ett vaccin som räddar liv. Men någon normalitet väntar inte runt hörnet och Bidens lugnande budskap grumlas av hans egna gärningar.
Häromdagen berättade den amerikanske presidenten att han skickar 1 000 trupper med medicinskt kunnande till sjukhus runtom i landet för att lindra den förestående bristen på vårdpersonal.
Smittskyddsmyndigheten CDC halverade i sin tur på måndagen karantäntiden för de smittade eftersom man, enligt rapporter ibland annat New York Times, oroar sig för att det inte kommer att finnas tillräckligt med poliser, brandmän och butiksbiträden för att sköta om samhällets basfunktioner när omikronvarianten kommer i gång på allvar.
När det tredje pandemiåret står inför dörren är USA materiellt tämligen väl utrustat för det, men mentalt står det sämre till. Den högsta hälsovårdsmyndigheten i USA gick nyligen ut med en krisvarning när det gäller ungdomars psykiska ohälsa. Som stöd för sin oro berättade myndigheten att tonåriga flickors besök på akutmottagningar på grund av självmordsförsök ökat med 51 procent från 2019 till 2021.
I mina egna kvarter har jag inte kunnat undvika att notera de allt oftare ljudande polissirenerna och de allt mer frekventa nyheterna om skottlossning på gatorna. I min hemstad Silver Spring, precis utanför Washington DC, har antalet skottintermezzon fördubblats i år.
I flygplan får flygvärdinnor på käften av arga passagerare som vägrar bära munskydd och i politiken haglar mordhoten över folkvalda representanter.
Runt omkring i landet är poliser och metalldetektorer vardagsmat på skolnämndsmöten när ursinniga föräldrar antingen grälar sinsemellan eller går åt nämndemedlemmar för deras åsikter om vad man ska lära i klassrummen om rasism eller hur man ska skydda transsexuella elever i skolan. Under ytan pyr fortfarande de svarta amerikanernas missnöje och bland väljare oroar sig allt fler för demokratins överlevnad.
I dag finns ett vaccin som räddar liv. Men någon normalitet väntar inte runt hörnet och Bidens lugnande budskap grumlas av hans egna gärningar.
Det går inte att bevisa att alla negativa samhällstrender beror på pandemin, men det som är klart är att USA är ur balans och hade desperat behövt en återgång till en normalare tillvaro när det gäller covid-19. Nu ser den ut att utebli och jag befarar att reaktionen inte kommer att bli bra.