THL tror inte på snabbtester av skolbarn
Lärarförbundets Inger Damlin ger ett försiktigt stöd för tanken på att börja snabbtesta skolbarn för corona. THL:s Mika Salminen säger som de svenska kollegerna: en sådan lösning har ingen nämnvärd effekt på epidemin.
I Norge har man i dagarna börjat skicka ut snabbtester till alla skolbarn i landet. Tanken är att alla lärare och elever från förskolenivå upp till högstadiet ska testa sig för covid-19 innan de återvänder till skolan.
– Vi tror att det här kan vara ett bra och effektivt verktyg för att förhindra att man får tillbaka för mycket smitta i skolan, säger Norges smittskyddsdirektör Frode Forland till SVT Aktuellt.
I Sverige har Lärarförbundet efterlyst en motsvarande linje, men Folkhälsomyndighetens bedömning har varit att det inte finns någon vetenskaplig grund för masstestning av skolelever. Man förespråkar i stället förebyggande åtgärder: Att vara så mycket utomhus som möjligt, hålla en god hygien, undvika trängsel och att informera elever och vårdnadshavare om vad som gäller ifall man får symtom.
Den linjen sällar sig också Mika Salminen, säkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd (THL), till:
– Att systematiskt testa alla skolbarnen har inte haft någon nämnvärd effekt på epidemin. Titta på Danmark som testar mer än någon annan och ändå hindras inte epidemin. Det finns flera andra motsvarande exempel inom Europa.
Test ska, enligt honom, förstås användas ifall det uppdagas coronafall, men för detta finns färdiga handlingsmodeller och rekommendationer som utvecklats i samarbete med skolmyndigheterna.
– Det viktigaste är att inte gå till skolan om man har symtom.
Oro bland lärare
På skolsidan välkomnar Finlands svenska lärarförbund (FSL) att den här frågan lyfts upp till diskussion.
– Det är en väg att utreda och diskutera, men om det skulle bli aktuellt får det inte bli en uppgift som faller på lärare eller rektorer, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
Hon har de senaste dagarna haft aktiv kontakt med lärar- och rektorsfältet och vet att oron inför skolstarten är stor.
– Exempelvis huvudstadsregionen och Egentliga Finland är särskilt hårt drabbade just nu och här finns en uppriktig oro över vad skolorna ska göra ifall flera i personalen insjuknar eller försätts i karantän. Många skolor grubblar redan över alternativa undervisningsmodeller ifall personalbortfallet plötsligt blir stort och inte går att lösa med vikarier. I en sådan situation tänker jag att snabbtester i alla fall kan diskuteras.
Läraroron omfattar också scenarion där många elever samtidigt är borta på grund av sjukdom eller karantän.
– Sådana lägen kräver att läraren ska undervisa både elever i klassen och via stream elever som är hemma. Det är inte distansundervisning, men ger upphov till egna utmaningar. Mitt råd har varit att vi alla måste godkänna att vi lever i en undantagstid och måste kunna ha förståelse för att det i alla lägen inte går att erbjuda en normal skola.
Men Damlin vill tro att lärarna klarar det här också, trots att det finns en lätt uppgiven känsla i de hårdast drabbade regionerna. Huvudsaken är att kommunikationen med kommunens andra myndigheter fungerar, och alla de fall där föräldrarna försöker dra sitt strå till stacken och visa medmänsklighet tas emot med tacksamhet.
– Inför jul var nog många rektorer ganska trötta. Det är mänskligt att man är kritisk mot skolpersonalen, men med tanke på hur många undantag och regler rektorer och lärare arbetat med så är lite förståelse också bra.