Kapitoliumattacken splittrar alltjämt amerikanerna
På trettondagen i fjol stormade en arg mobb på några tusen personer den amerikanska demokratins hjärta. Våldsamma scener kablades ut över en chockad värld som hade svårt att tro sina ögon. I dag kan amerikanerna inte enas om ifall stormningen var ett kuppförsök och vem som bär skulden för det som hände.
– Vill du också ha en kram? frågar kaféägaren Mary Powell efter att ha omfamnat en kund på väg ut.
Varför inte, svarar jag och får med ens en varm och stadig kram, fast jag egentligen bara hade tänkt fråga henne om hon ville prata om attacken den sjätte januari i fjol. Årsdagen står inför dörren.
– Beklagar, men det här är en politikfri zon, säger Powell, eller Libby, som hon kallas av kunderna i det lilla kafferosteriet i Charles Town i West Virginia.
– När du kommer in på ett kafé ska du få göra det utan att bli placerad i ett fack, säger Libby med allvar i rösten.
Powell berättar att hon i sitt tidigare yrke som sjukskötare lärde sig att läsa människors ansikten och att hon i dag ser mycket rädsla hos sina kunder.
– Jag tror inte att folk alltid vet var rädslan kommer ifrån. Delvis är det viruset medan andra är rädda för framtiden. Tyvärr bär medierna och tv-nyheterna ett stort ansvar för problemet. De gör folk förvirrade eftersom verkligheten är olika beroende på vilken kanal man tittar på. Jag tror inte Amerika i dag vet vad man ska och vad man inte ska vara rädd för.
Olika verkligheter
Även om Mary Powell är ovillig att diskutera politik eller stormningen av kongressen, är hennes lägesanalys korrekt om de olika verkligheter som amerikanerna i dag omhuldar.
Kongressattacken i fjol och försöket att avbryta den pågående och konstitutionsenliga certifieringen av Joe Biden som landets nya president ses fortfarande i dag olika beroende på vilket parti man tillhör.
Ur Quinnipiacs opinionsmätning i oktober framgår att 93 procent av demokraterna betraktar angreppet som en attack mot det demokratiska styret, medan endast 29 procent av republikanerna är av samma åsikt.
– Jag var fullständigt förskräckt när jag såg vad som höll på att hända, minns bostadsförmedlaren Liz McDonald som såg händelserna på tv.
– Det var en attack mot demokratin. Inget snack om saken. Oavsett vad man tyckte om presidentvalet så var det en attack mot demokratin i USA, säger McDonald vars kontor ligger vid den vackra huvudgatan vägg i vägg med Libby's kafé.
Jämnt Biden–Trump
Charles Town med sina cirka 6 000 invånare är beläget i det nordöstra hörnet av delstaten West Virginia – en delstat där sju av tio väljare röstade på Donald Trump. Men i Charles Town känner man av den relativa närheten till det liberala Washington DC och här föll rösterna betydligt jämnare mellan Trump och Biden än i resten av delstaten. Charles Town är delat precis som hela landet och många är försiktiga med att uttala sig offentligt om politik, speciellt om man är småföretagare.
– Jag anser absolut att Trump bär skulden för det som hände sjätte januari i fjol. Han gav klara anvisningar till sina anhängare. Men om
den här artikeln skulle publiceras på engelska så skulle jag inte säga det offentligt, säger McDonald.
"Det här är Amerika"
Lite längre ner längs huvudgatan finns lunchhaket Grandma's Diner – en amerikansk institution. En liten och långsmal lokal i gatuplan med ett halvdussin bord och en lång bardisk där man kan sitta ner och avnjuta sina frukostägg eller lunchburgaren. Klockan två på eftermiddagen har platsen tjänat sitt syfte och stänger för dagen.
– Kycklingsoppan med nudlar är min favorit, men de hade inte den i dag så jag åt en osthamburgare i stället, säger bankdirektören Charles Ives vid sitt bord där han sitter ensam.
– Bra att du kom hit till Charles Town, det här är Amerika, säger han kort efter att vi inlett en diskussion om attacken mot Kapitolium den sjätte januari.
– Det här är inte som New York eller San Francisco, här kan demokrater och republikaner fortfarande prata med varandra.
Ives beskriver sig som obunden och vill inte säga om han röstade på Biden eller Trump, men det är ingen tvekan om att han var förskräckt över stormningen av Kapitoliumbyggnaden och ser det som en attack mot någonting av det heligaste USA har – det fredliga överförandet av makten från en president till en annan.
– Det fick mig att inse hur bräcklig vår demokrati är och hur vi har tagit den för given, antagligen för att den blivit så rutinmässig under alla åren.
När Ives drar på sina dubbla munskydd och betalar lovar flickan bakom kassaapparaten att han ska få sin kycklingsoppa när han kommer tillbaka nästa dag.
Vi ses i morgon, ropar ägaren David Guzman till Charles när han går ut för att hinna till sitt första möte efter lunchen.
Guzman har drivit Grandma's Diner i fjorton år.
– Vi har alla sorters kunder från jordbrukare till jurister och politiker. Det är en blandning av demokrater och republikaner. Men ärligt talat så snackar ingen om Kapitoliumattacken.
Tror du det beror på att de inte vill råka i gräl?
– Nja, jag tror helt enkelt att de inte tänker så mycket på det.
Guzman beskriver sig själv som en man som alltid ser saker och ting från olika synvinklar. En ”middle of the road-man” kallar han sig. Han godkänner inte det som hände. Men att kalla det ett kuppförsök är fel tycker han.
– Jag betraktar det inte som ett försök att ta över makten. Det var ett gäng individer som kom samman för att uttrycka sina åsikter och sedan urartade det, menar Guzman.
Synlig klyfta
I dag har över 700 personer arresterats och åtalats för olika brott i samband med attacken. Somliga har redan dömts till fängelsestraff. Också på den här punkten syns klyftan mellan republikaner och demokrater tydligt.
En mätning från Pew Research Center förra hösten visade att 57 procent av republikanerna anser att det är rätt att de som bröt sig in i Kapitoliumbyggnaden åtalas, medan motsvarande siffra för demokraternas del är 95 procent.
Guzman anser att det är viktigt att man reder ut vad som ledde till attacken.
– Man måste gå till botten med detta så att det inte händer på nytt. Historien tenderar att upprepa sig.
Konservativt i Hedgesville
En dryg halvtimme från Charles Town finns det lilla West Virginiasamhället Hedgesville med några hundra invånare. Här är det politiska landskapet betydligt konservativare än i Charles Town och det märks så fort jag pratar med lokalbefolkningen.
– Jag anser att man inte ens kan kalla det kravaller för att vara helt ärlig, säger pensionären Tom Price när jag träffar honom utanför den lokala handelsboden som skyltar med veteranproducerad honung.
– Jag såg inget våld. Det var orkestrerat och FBI var inblandat. Många människor såg mer ut som Antifa än Trumpanhängare, säger Price med hänvisning till den antifascistiska rörelsen som drabbat samman med Trumpanhängare upprepade gånger under de senaste åren.
Flera mediebolag har konstaterat att det påståendet är falskt.
När jag frågar Price om han inte tyckte att det såg ut som en valfest för Trump säger han tvärsäkert nej. Och när jag påpekar att man klart kan se hur folk använder tillhyggen mot polisen är Price fortfarande orubblig.
– Så sägs det, men jag har inte sett någonting sådant.
– Jag tror inte att Trump startade det hela. Talet han höll var inte uppviglande. Han ville nog inte att det som skedde skulle hända, anser David Huber, en ung militärveteran och småföretagare som jag pratar med på uppfarten till hans enfamiljshus i Hedgesville.
Själva stormningen tycker Huber inte om, men samtidigt säger han att det var någonting skumt i det som hände.
– Problemet är att medierna porträtterade det på ett visst sätt medan det finns bevis att Antifa och Black lives matter fanns på plats. De har gjort sådant tidigare, hävdar Huber.
Huber hör till den stora skara amerikaner som anser att presidentvalet 2020 präglades av valfusk och att resultatet inte är legitimt.