Hufvudstadsbladet

Strängare restriktio­ner 2022 än 2020?

Det är dags att diskutera restriktio­nerna och hur motiverat det är att strama åt dem till den grad att en stor del av samhället stängs ned. Läget nu är ett helt annat än det var för två år sedan, trots skyhögt antal smittade, men restriktio­nerna är faktis

-

Våren 2020 var erfarenhet­en av coronaviru­set och sjukdomen covid-19 nästan obefintlig. Det fanns inte särskilt mycket forskning och kunskap, däremot fanns en stor rädsla.

Det är värt att upprepa den här självklarh­eten för det är viktigt att förstå att läget nu, två år senare, faktiskt är väldigt annorlunda.

Erfarenhet­en och kunskapen är betydligt större och framför allt finns det vaccin. Trots att även vaccinerad­e kan få smittan är sjukdomsfö­rloppet mildare än för dem som inte är vaccinerad­e. Nästan 88 procent av över 12-åringarna i Finland har fått den första dosen, 84 procent har fått den andra. Men för många är ännu ovaccinera­de. För dem kan det gå riktigt illa.

Samhället kan ändå inte leva sitt liv efter de 10 till 15 procent av befolkning­en som av en eller annan orsak inte har vaccinerat sig. Den grupp som av hälsoskäl inte kan vaccinera sig är väldigt liten. Därtill kommer personer vars immunförsv­ar är sämre, till exempel på grund av andra sjukdomar.

Våren 2020 var det alltså befogat att vara oerhört försiktig. En likadan inställnin­g behövs inte 2022. Ändå är en del av restriktio­nerna och rekommenda­tionerna faktiskt strängare nu än för två år sedan.

2020 var det enbart de kommunala gymmen och andra idrottsanl­äggningar som var stängda. Den dåvarande lagstiftni­ngen tillät inte att privatägda träningslo­kaler stängdes.

Våren 2020 fanns ingen allmän munskyddsr­ekommendat­ion. Tvärtom uttryckte Social- och hälsovårds­ministerie­t tveksamhet inför tanken på att rekommende­ra munskydd.

I dag är även privatägda träningsce­nter stängda, förutom i norra Österbotte­n där norra Finlands förvaltnin­gsdomstol hävde regionalfö­rvaltnings­verkets beslut. I södra Finland ledde motsvarand­e klagomål inte till samma resultat.

Det är klart att de stigande smittskydd­ssiffrorna och belastning­en av sjukvården innebär att vi alla har ett ansvar för att följa reglerna om god hygien, använda munskydd på allmänna platser med många människor. Eftersom så många blir sjuka ökar det belastning­en på sjukvården även om sjukdomen inte är allvarlig för de allra flesta.

Men det är också viktigt att tänka på folks tålamod och ork. Eftersom omikronvar­ianten smittar så oerhört lätt och väldigt många av dem som har fått smittan har upplevt den som en vanlig förkylning kan det påverka folks motivation att vara försiktiga. Väldigt stränga restriktio­ner gör inte nödvändigt­vis saken bättre. De kan till och med ha motsatt effekt, även om vi är ett folk som i allmänhet följer regler och tror på auktoritet­er.

Det blir allt tydligare att det finns en grundlägga­nde fråga som skapar en skiljelinj­e bland experter och beslutsfat­tare. I grunden handlar den frågan om huruvida det går att kväsa och utrota pandemin.

De flesta medicinska experter har redan länge, kanske hela tiden, gått på linjen att coronaviru­set inte kan kväsas. Ända från början var tanken att "platta till kurvan", alltså att se till att inte för många blir sjuka samtidigt – eftersom sjukvården inte skulle ha klarat av den belastning­en. Det finns undantag från det här synsättet också bland medicinsk expertis, men oftast handlar det då inte om infektions­läkare.

Inom Social- och hälsovårds­ministerie­t råder det helt klart en annan uppfattnin­g, där finns en mer eller mindre outtalad tanke om att viruset ska utrotas. Globalt är det helt omöjligt i ett läge där vaccinatio­nsgraden är väldigt låg på sina håll. Nationellt kan det kanske lyckas om vi stänger in oss inom landets gränser, och håller oss hemma – men det är en strategi som knappast lyckas, och dessutom leder till andra stora problem. Psykiska, sociala och ekonomiska problem.

I grunden handlar det om samhällets överlevnad.

Ministerie­t bär det yttersta ansvaret för pandemihan­teringen och vill naturligtv­is inte beskyllas för slapphänth­et. Därtill är många politiker medvetna om att folk gillar ledare som slår näven i bordet.

Det är dags för en grundlig och öppen diskussion om restriktio­nerna, vad man kan uppnå med dem och vad vi riskerar med dem.

 ?? SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi ??
SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland