Eriksson framme i Skottland men väskan blev någonstans på vägen
Att landslagsmålvakten Carljohan ”Saku” Eriksson skulle lämna Mjällby efter succésäsongen stod klart redan i höstas. Skottland och Dundee United blir ny adress för 26-åringen.
– Jag visste inte särskilt mycket om klubben då jag första gången hörde att det finns ett intresse för mig i skotska ligaklubben Dundee United, säger Eriksson då HBL når honom i hans nya hemstad, Dundee. En stad vid floden Tay med 150 000 invånare. Kontraktet löper på två och ett halvt år så Eriksson lär bli bekant med staden.
Dundee Uniteds främsta meriter är ligatiteln från 1983 och finalplatsen i Uefa-cupen 1987 då laget föll mot IFK Göteborg. 1984 spelade klubben semifinal i Europacupen där man åkte ut med 2–3 mot Roma.
Dundee United aviserade ett intresse för ett par månader sedan och har sedan dess varit aktiva och intresserade.
– De har bland annat snackat med Antti Niemi (målvaktstränare i landslaget) och verkligen gjort sitt bakgrundsjobb ordentligt. Det fanns andra intressenter också men det ledde ingen vart då de inte verkade alls så seriösa som Dundee United. Här finns en verklig efterfrågan på mina tjänster.
Helsingforskillen har hela tiden poängterat att det är viktigt att ta ett lämpligt steg framåt då man byter klubb. Dundee United och den skotska ligan kan visa sig vara ett sådant.
– Det är en bra liga men det här är ju inte Premier League eller Bundesliga. I en dylik liga hade jag lätt kunnat vara tredje- eller fjärdeval och i det här skedet av karriären är det viktigt att du känner att du har en reell chans att få spela. I Dundee United känns det som att den chansen finns. Samtidigt är miljön stimulerande och krävande och jag vet att det finns en massa saker som jag måste lära mig och ta in, säger Eriksson.
Chansen att konkurrera
29-årige schweizaren Benjamin Siegrist är förstaval mellan stolparna och har varit det i flera år. I fjol valdes han till klubbens mest värdefulla spelare.
– En riktigt bra målvakt men ingen alldeles omöjlig konkurrent. Samtidigt sitter han på ett utgående kontrakt och det är inte helt osannolikt att det finns ett intresse för hans tjänster också på annat håll.
I klubben spelar också landslagskompisen Ilmari Niskanen.
– Jag har kollat upp rätt många saker med honom och han har varit väldigt positiv till klubben.
Dundeederbyt mot Dundee FC är ett begrepp inom fotbollsvärlden. Inte för att matcherna alltid håller hisnande nivå utan för att de två klubbarnas hemmastadion ligger på samma gata, 300 meter från varandra.
Tre mil från Dundee ligger bildsköna Perth där S:t Johnstone spelar sina hemmamatcher.
Fördomarna mot och stereotypierna kring skotsk fotboll är många. Högt tempo, långa bollar, fysiskt spel och inte så mycket finess och teknik hör till de vanligaste.
– Det där håller nog på att förändras men visst lever vissa saker kvar. Ibland blir det väldigt mycket spark och spring i matcherna även om lagen inte ens vill det. Men det finns där någonstans i hjärnbarken.
Då HBL når Eriksson är han på väg för att bekanta sig med träningsanläggningen. Och så gäller det att så småningom hitta en lägenhet.
Tills vidare är det hotell som gäller och på frukosten på fredag morgon var ett av alternativen nationalrätten haggis, en delikatess gjord på lever, lunga och hjärta från får, havregryn, lök, fårtalg eller ister samt olika kryddor.
– Nu vet jag inte om det var den äkta varan. Har faktiskt aldrig smakat på haggis och med tanke på min diet kanske det är bättre att jag avstår även i fortsättningen, säger Eriksson som borde fått sitt arbetstillstånd inom kort.
Det skotska fotbollsförbundet har redan visat grönt ljus och några problem verkar inte uppstå, trots brexit.
– De har sagt att min process varit den enklaste och smidigaste för en spelare som inte kommer från Storbritannien.
Så allt är frid och fröjd i Dundee med andra ord? – Nja, inte riktigt. Min ena resväska kom aldrig fram. Där finns alla mina fotbollssaker så det vore önskvärt om jag fick den så snabbt som möjligt.