Affärsmodellen fungerar men publiken hittar inte till Tölö
Conference League gav HJK intäkter på fyra miljoner euro. Det ekonomiskt framgångsrika men sportsligt halvdana Europaäventyret kostade också en del men klart är att bokslutet för år 2021 blir munter läsning då siffrorna för året som gått publiceras nästa år. Räkenskaperna kommer att visa plus på minst ett par miljoner euro. Enorma summor inom finsk fotboll.
Ett exempel på att det går att göra pengar inom finsk fotboll är HJK. Bäst i klassen utan tvekan. Men samtidigt är det svårt att bli exalterad av den fotboll Klubi spelar. Detta är väldigt långt från den ”sexy football” en viss herreman från östra Helsingfors en gång i tiden lanserade.
HJK:s vd Aki Riihilahti är noga med att ofta påpeka att klubbens affärsmodell är så sund och stark att inte ens lågkonjunkturer, coronapandemier eller uteblivna sportsliga framgångar kan få tåget av räls.
En del av affärsmodellen är att sälja spelare utomlands. Det senaste jackpotåret inträffade år 2017 då klubben sålde både Alfredo Morelos och Aapo Halme till de brittiska öarna. De affärerna inbringade ett par miljoner euro och i Morelos fall finns också en lukrativ klausul som ger HJK tio-femton procent av summan vid en eventuell affär som tar Morelos från skotska Rangers till en annan klubb.
Rykteskarusellen kring Morelos var intensiv efter hans två inledande och succéartade säsonger i Glasgow. Efter det har takten mattats av något och ska HJK få något för Morelos måste Rangers sälja honom senast vintern 2023. Annars kan han gå gratis på sommaren 2023.
Efter de två stora affärerna har det varit lite tystare på försäljningsfronten.
Och inte heller i höst eller vinter är några större affärer på gång. Landslagsbacken Daniel O’Shaugnessy lämnade för Karlsruhe. Med ett utgående kontrakt gick han gratis.
HJK kan välja och vraka och köpa de spelare man vill ha i Finland.
I vinter har fokus främst legat på att ta in rutin och starka namn men inte spelare som går att sälja vidare. Mångåriga landslagsduon Joona Toivio och Jukka Raitala är förnäma nyförvärv, i synnerhet om herrarna i fråga har glöden kvar. Mycket tyder på att duon har det.
Pyry Soiri gjorde HJK klart med redan tidigare och 27-åringen är i princip en spelare i sina bästa år. Men han körde fast helt i Danmark under de två senaste åren. Potential finns men det är inte sagt att han får fart på karriären igen. Fotboll på toppnivå är väldigt långt ett mentalt spel och Soiris självförtroende kan inte vara på topp just nu. Här krävs fingerstoppskänsla av HJK-staben. Överlag är det ont om säljpotential i HJK för tillfället. Lucas Lingman hör till de unga stjärnorna och 23 år gammal skulle han snart vara mogen för en ny utmaning. Frågan är ändå om Lingman håller för spel i större sammanhang. Då ska det till att han förenklar och försnabbar sitt spel. Den tiden en spelare har i finska ligan finns inte i bättre ligor.
Ett läckert utgångsläge har tränare Toni Koskela ändå. Med 25 kontraktsspelare i truppen är det bara att ösa på för fullt på träning och gnugga detaljer som gör laget bättre säsongen 2022.
Trots ligaguldet och en stark slutspurt fanns det rätt mycket handbroms över HJK:s spel. Publiken röstade med fötterna och publiksiffrorna var alarmerande låga. Publikintäkterna utgör visserligen en rent ekonomiskt sett liten del av HJK:s intjäningsmodell men tomma läktare och en anemisk stämning är knappast den bilden Riihilahti vill sälja till samarbetspartner. Den sistnämnda gruppen är väldigt viktig i HJK:s affärsmodell och då allt inverkar på allt är publiksiffrorna något HJK måste göra något åt. Marknadsföringen har varit obefintlig kring de mesta mästarna och att säga att laget skulle kännas glödhett är en enorm överdrift.
Med tanke på de tusentals juniorer HJK har i sina led borde det finnas en enorm tillväxtpotential.
I grannlägret HIFK bjöd julveckan på nyheter om en ny tränare i form av portugisen Bernardo Tavares. Meritförteckningen är lite svajig och visst känns han som en rejäl chansning av Kamraterna. Den teoretiska biten är i skick men hur bra är han på att förankra sitt budskap bland spelarna? Med tanke på att han hållit till i närmast regionala ligor i Indien och Macao de senaste åren med en avstickare också till Maldiverna finns en del frågetecken att räta ut.
En tränarrekrytering är alltid en liten chansning, en risk och en möjlighet. Tavares övertygade klubbledningen som tycker att han har rätt tränarfilosofi för att ta IFK till nästa nivå.
Nu gäller det för HIFK att snabbt få ihop en trupp. Med åtta spelare på lönelistorna är det svårt att träna. Ekonomin går först i HIFK. Helt rätt med tanke på de tidigare årens turbulenta historia, vilket betyder att klubben drar sig för att skriva kontrakt för ”tidigt” och på så sätt dra på sig onödiga löneutgifter.
Men under januari måste det börja hända stora saker på spelarfronten.
I Esbolaget Honka har man tagit det rätt lugnt. Också här spelar den ekonomiska ekvationen in. Coronapandemin slog hårt mot ägarnas plånböcker och då finns det skäl att hela tiden hålla järnkoll på debit och kredit.
Aldayr Hernandez var ett ypperligt nyförvärv från HIFK. Mittbacken hörde till de bästa på sin position under 2021. Märkligt att HIFK inte valde att hålla fast vid colombianen.
Lär hända en hel del också i Hagalund i vinter då det åtminstone behövs lite spets framåt.