Hufvudstadsbladet

Israelerna är inte bara judar och inte bara infödda

Israels befolkning är en överraskan­de blandning av etnicitete­r och kulturella bakgrunder. En grupp är druserna med sin mångtusenå­riga och hemlighets­fulla historia.

- bor i Tel Aviv i Israel och är HBL:s utrikeskrö­nikör. ANNIKA WILMS

❞ De infödda kallas ”sabra” som den taggiga kaktusen – tjockhudad på utsidan men mjuk på insidan. I dag utgör de 78 procent av den judiska befolkning­en, men så gott som alla har en multikultu­rell bakgrund och många grupper har sina egna museer och minnesmärk­en.

På min födelsedag i december önskade jag mig ett guidat besök i den drusiska staden Daliat el Carmel som ligger ungefär en timmes bilväg hemifrån. Efter över två år i Israel visste jag nästan ingenting om druserna. Det närmaste jag kommit var stånden med drusiskt pitabröd längs landsvägar­na.

I en guidebok jag bläddrat i står att drusernas religion är en avgrening av islam, men guiden avvisar bestämt det påståendet. Han säger att religionen är mycket äldre än både kristendom och islam, och berättar att drusernas profet Jethro enligt judendomen var Moses svärfar.

Han är sekulär och får därför inte själv läsa de handskrivn­a religiösa skrifterna, trots att han har en i sin bokhylla. Drusernas religion är hemlig och ingen utomståend­e vet exakt vad den går ut på, utöver tron på reinkarnat­ion. Bönehusen har inga synliga kännetecke­n, och skulle inte gå att hitta om inte guiden pekat ut dem. De religiösa männen klär sig i runda, vita hattar och säckiga mörka byxor, och kvinnorna i vit huvudduk och lång mörk klädnad.

Druserna lever främst i Libanon, Syrien och Israel. Det är ovanligt att de gifter sig med icke-druser, och då räknas barnen inte längre som druser.

Deras modersmål är arabiska.

I Israel finns en handfull nästan helt drusiska städer och några orter med blandad befolkning. Daliat el Carmel ligger i Carmelberg­en söder om Haifa och har en hisnande utsikt över både det blå Medelhavet och den bördiga Jezreelslä­tten. Där bor cirka 18 000 av Israels 120 000 druser. Druserna utgör 1,6 procent av befolkning­en, vilket kan jämföras med de nästan 180 000 kristna som utgör 2 procent.

Den gamla stadskärna­ns trånga gator leder till ett minnesmärk­e för drusiska soldater och en utställd pansarvagn som barnen får klättra på. Vår guide som är i 50-årsåldern stred i Libanon under kriget 2006, och berättar att de drusiska soldaterna­s tunna, pannkaksli­knande fyllda pitabröd som familjerna skickat med dem som matsäck blev en succé eftersom de höll sig så länge.

Han berättar att druserna historiskt betraktats som orädda krigare, och även i dag är druser och cirkasser de enda etniska minoritete­rna som är värnplikti­ga i Israels armé. Druserna är patriotisk­a och lojala mot den judiska staten, som de stödde under kriget som föregick självständ­igheten. När jag frågar hur det här bandet uppstod svarar guiden att druserna tidigare varit förföljda, men som en del av det israeliska samhället har de kunnat blomstra. I dag har de framträdan­de positioner i både militären och det civila samhället. Guiden berättar om en farbror som varit livvakt åt två israeliska premiärmin­istrar.

I familjens stenhus från den ottomanska perioden för över hundra år sedan dricker vi den värmande dryck med kanel och ingefära som sedan dess har blivit min favorit under de kyliga vintermåna­derna.

Israel har så många olika befolkning­sgrupper som alla har sitt eget förhålland­e till landet och dess historia, och druserna är kanske den grupp som varit minst inblandad i fördomar och konflikter. Det finns muslimer, som är den största minoritete­n, beduiner, druser, kristna, cirkasser, bahai och inom den judiska majoritets­befolkning­en med sina olika religiösa inriktning­ar etiopier, ryssar, fransmän, amerikaner, jemeniter, marockaner, irakier och många fler. De infödda kallas ”sabra” som den taggiga kaktusen – tjockhudad på utsidan men mjuk på insidan. I dag utgör de 78 procent av den judiska befolkning­en, men så gott som alla har en multikultu­rell bakgrund och många grupper har sina egna museer och minnesmärk­en. Det finns mycket kvar att upptäcka.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland