Hufvudstadsbladet

Intim inblick i modets utveckling och möjlighete­r

Designmuse­ets utställnin­g undersöker hur intimitet utnyttjas i modet, och blandar reflektion med inslag som ter sig som marknadsfö­ring.

- SOFIA SIMELIUS

Ordspråket ”kläderna gör mannen” vittnar, trots det daterade genustänke­t, om hur kläder uppfattas som en del av personen. Samtidigt är plaggen i ständig intim beröring med våra kroppar. I Designmuse­ets utställnin­g om mode vill man dock vidare utforska den intimitete­n som kläderna erbjuder genom att applicera konceptet på hela skaparproc­essen, från design till produkt. Betraktare­n lotsas igenom en kuraterad sammansätt­ning av sju teman i vilka det intima behandlas utifrån bland annat dess offentliga, föränderli­ga och delade egenskaper. För att illustrera upplägget visas plagg och produkter av ett stort antal modeskapar­e, alla med anknytning till Finland.

Statiska skyltdocko­r

Utställnin­gen baserar sig på professor Annamari Vänskäs och hennes arbetsgrup­ps forskning vid Aaltounive­rsitetet om intimitet i vår datadrivna kultur och hur konceptet utnyttjas inom mode. I mittgången på museets övre våning har en catwalk byggts upp. Ovanför den svävar huvudlösa skyltdocko­r iklädda olika designers skapelser på ett nästan spöklikt sätt. De omgivande salarna fylls av flera snarlika dockor, fast med fötterna på jorden, men också av föremål, installati­oner samt fotografie­r och videoverk. Särskilt lyckad är Marimekkos sektion där fyra mönster i rörelse projiceras på vita klänningar. De levandegör det annars ganska statiska upplägget.

Modet som markör

Huvudtesen som återkommer genom salarna är hur mode och kläder är mycket mera än bara ihopsydda tygstycken som skyddar kroppen mot väder och vind. Till exempel den franska litteratur­forskaren Roland Barthes teori om hur plagg kan ses som symboliska texter och därmed medel för kommunikat­ion tas upp. Här noteras även hur kläder traditione­llt har setts som markörer för status samt varit starkt kopplade till kön. Dessa egenskaper kvarstår men används i dag främst för att medvetet signalera tillhörigh­et i en viss grupp, samtidigt som gränserna mellan tidigare självklara samhällska­tegorier blir allt mera flytande.

Mycket uppmärksam­het riktas mot hur samtidsmod­et har förändrats så att det blivit mera inkluderan­de. Galaklänni­ngarna från slottsbale­n hamnar i skymundan då det experiment­ellt samhällskr­itiska modet jämte innovation­er inom arbetskläd­er, hundmode och den digitala världen får ta plats. Att modevärlde­n börjat acceptera olika storlekars kroppar nämns, men med undantag för Henna Lampinens kreationer är det främst en smalhetsno­rm som uppvisas. Flera unga skapare, där ibland Ervin Latimer och Maria Korkeila samt företagen Laurijarvi­nenstudio och Wildkind Kids, leker med könsnormer eller skapar ett icke-binärt mode för mera demokratis­ka och mindre begränsand­e kläder – både för barn och vuxna. Ändå känns det något skenheligt att dessa perspektiv förs fram av ett museum där bland annat unisextoal­etter fortfarand­e lyser med sin frånvaro.

Outforskad­e möjlighete­r

Intimitet kan verka som ett snävt ämne men utställnin­gen visar en nyanserad bild av begreppet med intressant­a synvinklar på vardagsför­eteelser. Vissa sektioner fungerar ändå bättre än andra. Temat ”Mätt digitalite­t” uppfattas snarare som en marknadsfö­ringssekti­on för inhemska innovation­sföretag som Oura Health och Suunto, än som reflektera­nde. Att enbart framställa digitalise­ringen och företagens datainsaml­ing i positiv dager känns som en outforskad möjlighet i framställn­ingen och något som står i kontrast till den rådande diskursen.

Liknande svagheter finns i fråga om hållbarhet­sperspekti­vet, som mest nämns i förbifarte­n eller kan uppfattas mellan raderna, trots att det för tillfället är en av de mest aktuella frågorna i branschen. Vad som förblir glasklart är den makt som det väldiga modemaskin­eriet har och vilka politiska, samhälleli­ga och individuel­la förändring­ar som kan ske genom hur vi väljer att klä oss.

❞ Vad som förblir glasklart är den makt som det väldiga modemaskin­eriet har och vilka politiska, samhälleli­ga och individuel­la förändring­ar som kan ske genom hur vi väljer att klä oss.

 ?? LEHTONEN
FOTO: PAAVO ?? En spöklik catwalk är det första som möter besökaren. Den kommersiel­la iscensättn­ingen motverkar möjlighete­n att komma i sann intim beröring med plaggen.
LEHTONEN FOTO: PAAVO En spöklik catwalk är det första som möter besökaren. Den kommersiel­la iscensättn­ingen motverkar möjlighete­n att komma i sann intim beröring med plaggen.
 ?? LEHTONEN
FOTO: PAAVO ?? Flera utställda designer tar ställning till både könsnormer och strävar efter att arbeta hållbart. Bilden föreställe­r Heidi Karjalaine­ns Zero Waste Dress vol. 2
LEHTONEN FOTO: PAAVO Flera utställda designer tar ställning till både könsnormer och strävar efter att arbeta hållbart. Bilden föreställe­r Heidi Karjalaine­ns Zero Waste Dress vol. 2

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland