Intim inblick i modets utveckling och möjligheter
Designmuseets utställning undersöker hur intimitet utnyttjas i modet, och blandar reflektion med inslag som ter sig som marknadsföring.
Ordspråket ”kläderna gör mannen” vittnar, trots det daterade genustänket, om hur kläder uppfattas som en del av personen. Samtidigt är plaggen i ständig intim beröring med våra kroppar. I Designmuseets utställning om mode vill man dock vidare utforska den intimiteten som kläderna erbjuder genom att applicera konceptet på hela skaparprocessen, från design till produkt. Betraktaren lotsas igenom en kuraterad sammansättning av sju teman i vilka det intima behandlas utifrån bland annat dess offentliga, föränderliga och delade egenskaper. För att illustrera upplägget visas plagg och produkter av ett stort antal modeskapare, alla med anknytning till Finland.
Statiska skyltdockor
Utställningen baserar sig på professor Annamari Vänskäs och hennes arbetsgrupps forskning vid Aaltouniversitetet om intimitet i vår datadrivna kultur och hur konceptet utnyttjas inom mode. I mittgången på museets övre våning har en catwalk byggts upp. Ovanför den svävar huvudlösa skyltdockor iklädda olika designers skapelser på ett nästan spöklikt sätt. De omgivande salarna fylls av flera snarlika dockor, fast med fötterna på jorden, men också av föremål, installationer samt fotografier och videoverk. Särskilt lyckad är Marimekkos sektion där fyra mönster i rörelse projiceras på vita klänningar. De levandegör det annars ganska statiska upplägget.
Modet som markör
Huvudtesen som återkommer genom salarna är hur mode och kläder är mycket mera än bara ihopsydda tygstycken som skyddar kroppen mot väder och vind. Till exempel den franska litteraturforskaren Roland Barthes teori om hur plagg kan ses som symboliska texter och därmed medel för kommunikation tas upp. Här noteras även hur kläder traditionellt har setts som markörer för status samt varit starkt kopplade till kön. Dessa egenskaper kvarstår men används i dag främst för att medvetet signalera tillhörighet i en viss grupp, samtidigt som gränserna mellan tidigare självklara samhällskategorier blir allt mera flytande.
Mycket uppmärksamhet riktas mot hur samtidsmodet har förändrats så att det blivit mera inkluderande. Galaklänningarna från slottsbalen hamnar i skymundan då det experimentellt samhällskritiska modet jämte innovationer inom arbetskläder, hundmode och den digitala världen får ta plats. Att modevärlden börjat acceptera olika storlekars kroppar nämns, men med undantag för Henna Lampinens kreationer är det främst en smalhetsnorm som uppvisas. Flera unga skapare, där ibland Ervin Latimer och Maria Korkeila samt företagen Laurijarvinenstudio och Wildkind Kids, leker med könsnormer eller skapar ett icke-binärt mode för mera demokratiska och mindre begränsande kläder – både för barn och vuxna. Ändå känns det något skenheligt att dessa perspektiv förs fram av ett museum där bland annat unisextoaletter fortfarande lyser med sin frånvaro.
Outforskade möjligheter
Intimitet kan verka som ett snävt ämne men utställningen visar en nyanserad bild av begreppet med intressanta synvinklar på vardagsföreteelser. Vissa sektioner fungerar ändå bättre än andra. Temat ”Mätt digitalitet” uppfattas snarare som en marknadsföringssektion för inhemska innovationsföretag som Oura Health och Suunto, än som reflekterande. Att enbart framställa digitaliseringen och företagens datainsamling i positiv dager känns som en outforskad möjlighet i framställningen och något som står i kontrast till den rådande diskursen.
Liknande svagheter finns i fråga om hållbarhetsperspektivet, som mest nämns i förbifarten eller kan uppfattas mellan raderna, trots att det för tillfället är en av de mest aktuella frågorna i branschen. Vad som förblir glasklart är den makt som det väldiga modemaskineriet har och vilka politiska, samhälleliga och individuella förändringar som kan ske genom hur vi väljer att klä oss.
❞ Vad som förblir glasklart är den makt som det väldiga modemaskineriet har och vilka politiska, samhälleliga och individuella förändringar som kan ske genom hur vi väljer att klä oss.