Valet berör alla, understryker kandidater i Vanda
De svenska kandidaterna i välfärdsområdesvalet i Vanda är oroliga för svenskans ställning i det nya välfärdsområdet. Ställningen är lagstadgad, påpekar ordförande för den nuvarande social- och hälsovårdsnämnden.
HBL pratade med tre kandidater i välfärdsområdesvalet om hur de ser på det nya området och den service det kan erbjuda. De svenska kandidaterna är oroliga för hur det ska gå med vård och annan service på svenska.
Carola Bäckström, SFP, tycker det är naivt att tro att Vanda-Kervo ska kunna ordna all den vård på svenska som behövs med egna resurser. Speciellt då det gäller specialisttjänster hoppas hon på ett samarbete med välfärdsområdet i Västra Nyland. Vid behov borde man också kunna köpa tjänster från den tredje sektorn.
– Den svenska vården fungerar inte ordentligt i Vanda och jag har svårt att se varför det skulle vara bättre i det nya välfärdsområdet. Det beror bara på turen om man lyckas få service på svenska.
Bäckström påpekar att det är svårt att få personal som kan svenska ordentligt. I stället för att fundera på att centralisera de svenska tjänsterna till vissa vårdcentraler föreslår hon en modell med en mobil svensk enhet. Centraliserar man finns risken för att vägen blir lång till en vårdcentral från vissa delar av Vanda. Speciellt orolig är Bäckström för läget i västra Vanda.
Skolhälsovård på svenska är ett annat orosmoment.
På den positiva sidan hoppas Bäckström på kortare väntetider för besök hos läkare och tandläkare.
Pirkko Letto, SDP, är nu ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Vanda. Hon betecknar välfärdsområdet som en unik möjlighet att göra saker på ett annat sätt. Det går att ordna servicen med kunden som utgångspunkt och att få bort felen i det nuvarande systemet.
– Det ska gå att få vård snabbare och att få besöka en läkare då det behövs, säger Letto.
Hon poängterar möjligheterna att i framtiden kunna satsa också på förebyggande vård till exempel vid rådgivningarna. Familjer ska kunna få hjälp också med annat än att mäta barnens längd och vikt och få vaccinationer.
Inom det nya området är det också viktigt att satsa på äldrevården. Invånarna i Vanda och Kervo blir allt äldre och fast strategin är att alla ska kunna bo hemma så länge som möjligt behövs också vårdenheter.
– I Vanda har investeringarna i social- och hälsovård legat på is i väntan på välfärdsområdet. När den nya organisationen finns på plats måste vi ta tag i det, säger hon.
För den svenska vården ser Letto två möjligheter. Antingen centraliserar man den till vissa vårdcentraler, eller så slår man vakt om att det finns en svensk läkare eller vårdare vid varje enhet. Det finns en speciell nämnd för att garantera svenskans ställning, påpekar hon.
Ann-Christin Teir som ställer upp för Rörelse Nu betecknar hela det förestående valet som katastrofalt.
– Folk kommer inte att rösta, de vet inte vad de röstar om. Fast det är enkelt att förklara att det gäller vårdcentraler, sjukhus, äldrevård och ungdomar så tror många att det mest gäller geografiska gränser, säger Teir.
Hon tycker att Vanda och Kervo är ett för litet område för en ny administration, man borde sätta ihop hela Nyland till ett enda område.
Teir är också orolig för svenskans ställning. Även om man försöker centralisera den svenska vården till vissa vårdcentraler så glöms den lätt bort, tror hon. Och även då systemet fungerar blir resorna för många långa för att få svensk service.
Teir förespråkar ett system med familjeläkare som kunde se hälsoproblem inom en familj som helhet. Till exempel mögel i ett bostadshus kan ge olika symptom hos olika familjemedlemmar. En familjeläkare kunde se helheten och gå till botten med vad som orsakar problemen.
– Ska jag säga vad som är viktigt för mig så är det att utveckla sjukhusvården och att utveckla vården för personer med olika begränsningar.