Antalet coronapatienter på HUS sjukhus ökar stadigt
Sjukhusbelastningen kommer att vara fortsatt hög närmaste veckorna. Men sikten är dålig för hur stor bördan blir. – Umgås bara med din egen familj och använd munskydd, är Asko Järvinens uppmaning till finländarna för att minska på bördan för sjukhusen.
På söndagen vårdas 19 personer på intensivvårdsavdelningen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, och 125 på vårdavdelningarna inom specialistvården.
Störst är ökningen på vårdavdelningarna.
– Där ökar antalet patienter med kring tio per dag, säger Asko Järvinen, överläkare i infektionssjukdomar vid HUS.
En del av patienterna är sådana som inte vårdas i första hand för covid-19, utan de har konstaterats ha covid-19 i samband med annan vård.
– Vi har smittade bland annat på Kvinnokliniken och på psykiatriska avdelningar, säger Veli-Matti Ulander, administrativ överläkare vid HUS.
Enligt Asko Järvinen är andelen sådana sjukhuspatienter 20–30 procent för tillfället.
Resten, de som vårdas för just covid-19, kan delas in i två grupper.
– Det är ovaccinerade och sedan vaccinerade med någon grundsjukdom eller med nedsatt immunförsvar, säger Veli-Matti Ulander.
De allt fler covidpatienterna på vårdavdelningarna äventyrar i första hand den elektiva vården, det vill säga icke-akuta ingrepp som planeras på förhand.
– Många kommer i januari att få besked om att vården skjuts fram, säger Järvinen.
Viktiga operationer som canceroperationer ska skötas i normal ordning, säger Ulander.
– Det största problemet för oss är personalbristen, när anställda och deras barn insjuknar och de tvingas stanna hemma. Här skulle en förkortad karantän underlätta.
Institutet för hälsa och välfärd har meddelat att man vill förkorta karantänen från tio till fem dagar, men ännu har inget skett i frågan.
Ulander säger också att resurserna inte längre kan läggas på smittspårningen i stor omfattning.
– Då är resurserna helt fel placerade.
Vanligare medborgare kan underlätta för sjukhusen genom att om möjligt vårda sig själva hemma, och bara uppsöka vård för allvarlig sjukdom.
Asko Järvinen poängterar var och ens eget ansvar för att tämja epidemin.
– Umgås bara med din egen familj och använd munskydd, är hans uppmaning.
Stabilt på intensiven
För intensivvårdsavdelningarna är det svårare att överblicka utvecklingen eftersom inläggningarna kommer med en eftersläpning i förhållande till epidemin.
Klart är ändå att sjukhusbördan och epidemin kommer att växa under de närmaste veckorna, säger både Järvinen och Ulander.
Men hur mycket bördan växer är svårt att säga.
Det finns tecken på att symtomen är lindrigare hos dem som söker vård.
– På jourpoliklinikerna säger man att en större del av dem som söker sig dit kan skickas hem, säger Järvinen som ändå påpekar att det kan bero på att vården varit överbelastad och att många sökt sig till mottagningen för att alls få råd om behandlingen av sjukdomen.
Andra faktorer, som vaccinationsgraden och lindrigare symtom av omikronvarianten, kan också spela in.
Om vårdtiden förkortas då vaccinerna gör sjukdomen lindrigare, lättar bördan för sjukhusen.
Det är ändå för tidigt att dra sådana slutsatser, säger Asko Järvinen. I stället ska vi räkna med en epidemi som växer med allt högre hastighet under de närmaste veckorna för att sedan kanske bromsa in.
Ulander hänvisar till de nyaste epidemisiffrorna från Norge som visar första tecken på en avmattning.
– Det kan vara att omikronvarianten leder till en explosiv utveckling, men också en snabb inbromsning.
Asko Järvinen säger att epidemin avtar när viruset får mindre rum.
– Den tredje dosen vaccin och att fler nyligen haft covid-19 ger viruset mindre utrymme att spridas, säger Järvinen.
Han tror att toppen i den här vågen av epidemin nås i slutet av januari.
– Vi kommer inte att märka det omedelbart, för att testkapaciteten inte räcker till och för att siffrorna därför inte avspeglar verkligheten korrekt, men det kommer att synas på sjukhusen en till två veckor senare.