Natomedlemskap inte längre knäckfråga för Vänsterförbundet
Vänsterförbundet stannar i regeringen även om Finland ansöker om medlemskap i Nato. Det beslutade partifullmäktige och riksdagsgruppen efter omröstning på lördagen. När partiet gick med i regeringen var Finlands militära alliansfrihet ett krav.
Vänsterförbundets linje hittills har varit att en finländsk Natoansökan är en knäckfråga för partiet. Under riksdagsvalskampanjen 2019, och i samband med regeringsförhandlingarna, slog Vänsterförbundet fast att militär alliansfrihet är ett villkor för regeringsmedverkan.
Nu låter det annorlunda. På lördagen beslutade partifullmäktige och riksdagsgruppen på ett gemensamt extrainkallat möte att Vänsterförbundet inte lämnar regeringen även om Finland skulle ansöka om Natomedlemskap.
– Med rösterna 52 för och 10 mot fattade vi beslut om att vi vill sitta kvar i regeringen också om Finlands statsledning och en stor majoritet av riksdagen fattar beslut om att gå med i Nato, sammanfattar ordförande Li Andersson.
– Vi kan konstatera att vi är konstruktivt av olika åsikt men som regeringsparti berett att högakta viljan hos en majoritet av folket och en riksdagsmajoritet.
Andersson talar om ett förändrat världsläge i och med det ryska anfallskriget i Ukraina, och säger sig tro att många finländare i den situationen uppskattar partiets strävanden att så här skapa stabilitet.
❞ Vi kan konstatera att vi är konstruktivt av olika åsikt men som regeringsparti berett att högakta viljan hos en majoritet av folket och en riksdagsmajoritet. Li Andersson
"Kan vara både för och emot"
Li Andersson har redan tidigare aviserat som sin personliga åsikt att Natofrågan inte längre ska vara avgörande, och motiverar det med att det inom partiet – som tidigare varit enhälligt – nu finns många som är osäkra.
Enligt henne är det klart att frågan delar såväl väljarkåren som de partiaktiva. Somliga i det traditionellt mycket Natokritiska partiet har på grund av den ryska invasionen av Ukraina ändrat sin åsikt. Andra är däremot fortsatt starkt emot att Finland skulle ansluta sig till Nato och ser alliansfriheten som något grundläggande avgörande.
– För mig är det därför ansvarsfullt att föra fram att en vänstersinnad person och en vänsterförbundare med fog kan vara både en Natoförespråkare och en Natomotståndare.
Li Andersson och Vänsterförbundets andra minister Hanna Sarkkinen fick på mötet mandat att i regeringen rösta för en finländsk medlemsansökan. Andersson bedömer mandatet som starkt, men betonar samtidigt att riksdagsledamöterna får fria händer att i en omröstning i riksdagen rösta enligt egen övertygelse.
Jussi Saramo, ordförande för riksdagsgruppen, uppskattar att åsikterna bland väljarna delar sig rätt jämnt, femtio-femtio, och att det är så inom riksdagsgruppen likaså.
– Då vi faktiskt har så varierande syn skulle det inte vara vettigt att ha detta som en avgörande regeringsfråga.
Vill se aktivare debatt
Vänsterförbundet tar i det här skedet inte ställning till själva Natomedlemskapet, utan det sker på partikongressen i juni.
På frågan om det inte är väl sent för partiet att besluta om det är för eller emot ett finländskt medlemskap när ansökan högst troligt redan är inlämnad, svarar Li Andersson att det i det skede gäller att besluta hurdan politik Finland som medlemsland kan och ska föra.
– Då har vi möjlighet att se framåt och fundera på våra riktlinjer i den nya situationen, om den nu är sådan då.
Hon efterlyser överlag en aktivare diskussion i Finland om utrikesoch säkerhetspolitiken, och säger att man inom Vänsterförbundet har förundrats över att det har förts så lite debatt.
– Kan man fortsatt kritisera Turkiet om det behövs, ger hon som exempel på en fråga hon ser som relevant, samt:
– Hur mycket kan vi främja nordiskt samarbete?
Enligt Andersson betonade flera av dem som talade under det gemensamma mötet att Finland, om det blir en medlemsansökan, fortsatt ska arbete för fred i Finland, Europa och globalt. Mötet vill heller inte att kärnvapen ska placeras i Finland.
På en presskonferens på lördagen sade hon också att de resultat som partiet kunnat uppnå i regeringen inom bland annat utbildnings- och socialpolitiken har setts som viktiga, och att många på mötet ville fortsätta ha den möjligheten och makten.
Av riksdagspartierna är Vänsterförbundet det mest Natokritiska. Av de sexton riksdagsledamöterna har veterligen tre offentligt gått ut med att de stödjer ett finländskt medlemskap. Nio har enligt Helsingin Sanomat uppgett sig vara emot. Ordföranden Li Andersson väntas ge sitt besked inom kort.